Tänk om man kunde styra lite
Inte som nu, när ett rätt så stort problem dyker upp idag och man inte har kommit på en tillfredsställande lösning än. Det här kommer att gnuggas under helgen och jag som hade tänkt ägna mig åt avkopplande spa. Får göra allt som står i min makt att INTE tänka på det under helgen, men jag vet redan att det är kört.
Såvida inte jag sjukskriver mig nästa vecka. Då flyttar jag ju bara problemet till någon annan och jag kan få mitt avkopplande spa imorgon......
Bedöma sig själv
Idag hade jag ett sånt där halvårsmöte med chefn då vi pratar lite om var jag stårt och hur jag ska utvecklas vidare. Lite som ett utvecklingssamtal fast med den skillnaden att det är jag som står i fokus. Det var skitsvårt att bedöma sig själv. Vad är mina styrkor och svagheter? Öh, jag kanske dricker lite för mycket kaffe?
Men det var ett bra samtal. Jag lämnade rummet stärkt och firade det med att dricka en extra kopp kaffe.
Återigen ett träningspass idag och imorgon ska jag ta ett till. Sen får det räcka i några dagar. Tänkte ta ut mig totalt nu inför lördagen då jag och sambon ska på spa.
Jag behöver hjälp
Visst, det går att lämna in den, men då tar det två veckor och man kan inte få låna en reservtelefon under tiden. Dessutom är mitt sim-kort låst vid 3-telefoner, så jag kan inte rota fram någon gammal mobiltelefon som jag har hemma.
Så någon därute som har tillräcklig med tillit till mig och kan låna ut en 3-telefon som ni inte använder?
Duschembargo
Det visade sig att det var mögel och efter att ha skrapat lite så var det även fuktskador. Så de var tvungna att riva bort hela raden av kaklet och vi får numera absolut inte under några omständigheter få vatten på dem fuktskadade delarna. Det betyder att vi inte får duscha där.
Jahapp, sen frågade vi när det här blir klart då. Det dröjer inte så länge, sa de. Ok, men vad är "inte så länge"? Det fick vi inte svar på. Så nu får jag träna varje dag på Friskis&Svettis för att få tillgång till vatten och rengöringsmöjligheter.
Det kommer att ta på mig ordentligt.......
Det blir inte som man har tänkt sig....
Inga problem, säger jag och stjälper i mig kaffet för att raskt piggna till. Sen knallar jag över till den lektionen, hälsar på ett öde klassrum. Vafan, det har gått fem minuter över tiden. De kan väl inte ha gått redan? Men så kom jag på att det brukar vara datasalen för den typen av lektioner och mycket riktigt så stod juvelerna där utanför och väntade. Ska DU vara vår vikarie? ropar de unisont och jag nickar.
Väl inne frågar jag dem vad de brukar göra på den här lektionen och då säger de att läraren brukar ge oss en uppgift. Ok, tänkte jag, noll förberedd, det här går ju bra. Jag tänkte i hela tre sekunder och sen hasplade jag ur mig en krampaktig arbetsuppgift som de fick göra.
Nästa vikarieuppgift var med samma klass. Ska DU vara vår vikarie? sa de igen och jag nickade igen. Den här gången passade jag på att tjuvanvända en uppgift för min egna arbetsplan och där sparade jag en lektion för det.
Ska man ställa upp som vikarie så får man se till att få någon nytta för det!
Jag tyckte nästan lite synd om dem. När man väl får en vikarie, så vill man ju ha en färsk en som man kan driva lite med och gärna se till att vikarien ger upp lektionen. Istället så får de mig, klassläraren som har haft dem i fyra år och kan varenda en av deras tricks. "Nänä, du behöver inte gå på toaletten nu. Om du prompt måste, så kan du lämna mobilen kvar, va?" "Är ni färdiga med era uppgifter? Får jag kolla då? Nähä, ni hade lite kvar? Vad bra då..." Jaha, så den andra läraren brukar göra så? Men nu är det jag som har lektion, så då gör vi det på mitt sätt..."
Och så vidare......
Ett av det äckligaste som finns.....
Känslan av svettblöt tyg fastklistrad på ansiktet när man tar av sig är inte heller så skön, ifall ni undrar.....
Som rysk roulette
En dag lider snart mot sitt slut. Ska iväg och träna. Det har ju gått hela tre dagar sen jag tränade sist. Känns som min kropp håller på att förfalla. Det ska det bli ändring på!
Vad lär sig eleverna nuförtiden?
Man kanske ska läsa läroplanen först innan man yttrar sig om det, så man vet lite vad man pratar om.
Jo, det står mål, men vad är det för mål man vill att eleverna ska nå? Är det specifika detaljkunskaper man är ute efter, så man kan briljera på TP sen? Eller bli stormästare på Jeopardy?
Det viktigaste för Lpo94 är att utveckla eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. De ska kunna känna värdet av individernas integritet, okränkbarhet och jämlika värde oavsett kön, etnicitet och status. Det är faktiskt vår viktigaste uppgift, inte vilka som ledde skräckväldet under den franska revolutionen. Även om jag just nu påtrycker mycket om det. Om ledarna för revolutionen, alltså.
Men viktigaste för oss är alltså se till att forma dem, så att de klarar sig i samhället. Ett julspel, i sig, kanske inte ger så mycket reella kunskaper som är bra att ha i TP, men det ger så mycket andra saker som är väldigt viktiga.
Samarbete, ansvar, lyhördhet, förmåga att kunna kompromissa och allt detta är oerhört viktiga för dig för att kunna klara dig ute i samhället. Känslan man får när man vet att man har klarat av en uppgift inför en massa människor i ett avgörande ögonblick är obeskrivlig. Såna saker ger ett julspel som är enormt viktiga för eleverna.
Det jag klagar över, är mest av egoistiska skäl. Jag hinner inte med min planering och med mina tankar om hur jag ska arbeta med eleverna. Men de lär och övar sig varje dag massor med nya saker. Även om de själva aldrig skulle erkänna det.....
Angående H&M.......
Det finns de som säger att alternativen inte finns för barnen. De kan vara i en sådan situation där familjen behöver inkomsten från barnen för att överleva. Därför skulle en bojkott av H&M slå fel.
Som jag har förstått av artiklarna, vilka i sig är inte så mycket att hänga i julgranen, så är det den uzbekistanska staten som tvingar skolorna att stänga igen för att ungarna ska iväg och jobba. Lägger man inte fel fokus om man pekar ut H&M som syndabock? Det kanske är det enda sättet för oss att markera. Det går ju inte som mot fransoserna under 90-talet då man vägrade köpa franska viner och ostar som markering för deras kärnvapenprovsprängningarna nånstans i Tjottahejti. Det är ju betydligt svårare med en stängd regim, vars exportvaror är bomull och sen vet jag inte mer.
Kanske är det enda sättet att protestera mot detta barnarbete med att inte köpa halvtaskiga kläder som inte klarar ett helt års användande. Jag vet inte om det är rätt väg att gå, men nånstans måste man reagera. Nånstans måste man markera.
Jag försöker minnas när jag sist köpte en vara från H&M, och om inte minnet sviker mig, så var det tre par strumpor. De ska jag genast slänga!
Sen ska jag fundera på hur man kan agera mot själva landet Uzbekistan, för att det är de som är dem egentliga bovarna. Inte H&M......
De' e' mycke' nu......
På något sätt, så löser det sig.
Och så är det. Det är ingen idé att hetsa sig upp över det allt krympande tidsutrymmet, utan man får helt enkelt ta för vad det är och göra det bästa av det.
Annars kan man ju alltid sjukskriva sig, så att man slipper eländet.....
Soft helg
Sambon fick några vänner på besök och då passade jag på att kolla på fotboll. En skön bortaseger för Liverpool mot Newcastle satte fint, men det ryktas om oroligheter bakom kulisserna i liverpool. Det är aldrig bra, men kanske några raka segrar lugnar ner snacket?
Lördagen avslutades med en spelkväll hos P som var väldig trevligt.
Idag har vi gått runt lite i stan och köpt julklappar. Eller sambon har köpt lite, själv har jag inte ens börjat tänka på julklappar. Kanske dags att göra det nu....
Min berömda pep-talk....
Nu är arbetsveckan över och det har inte varit en av mina bästa. Känner mig oinspirerad och för detta anklagar jag november. Man har ju för fan inte sett sol på en hel vecka! Om ens det.
Ska träna en timme snart på ährmms och sen hem för en lugn hemmakväll. Imorgon måste vi ta tag i barnrummet. Fortfarande är det mer sopberg än barnrum där och så ska ju barnet inte ha det. Men när man inte känner att det kommer bli arga insändare på lokaltidningen eller att demonstranter står utanför porten, så brådskar det inte riktigt. Man får liksom motivera sig själv att dyka in där och börja rensa.
Så.
Kom igen nu, Tobbe.....
Orka....
Ända in i kak.., elementen på andra sidan.......,
och hela vägen och så.....
Felval
Man gjorde helt klart ett felval när man var 15 år och valde mellan fotbollen och livet. Jag var riktigt insnöad på fotbollen när jag var liten. Det var tre träningar i veckan och en till två matcher i veckan. All fotboll som gick på tv slukade jag för att försöka lära mig mer hur man ska agera i olika situationer. I ärlighetens namn var väl jag inte sådär jättebra. Inte så bra heller. Mer hjärta och vilja än kompetens om man säger så. Fast för vissa utvecklas de sent. Titta på Mikael Nilsson till exempel. Han var ju fullblodsamatör fram till 20 år.
Jag brann för fotbollen, men lågan falnade sakta och det där automatiska nejet till inbjudan till fester med klasskompisarna och potentiella hångel blev allt svagare. Till sist fick jag göra ett val. Jag valde bort fotbollen med barmarksträning, matcher klockan åtta på söndagsmorgnar, skrapsår från tacklingar på grusplaner, tjafs med domaren och nötandet av varje detalj i spelet.
Istället kastade jag mig in i tonårslivet med alla dess lockelser, som ärligt talat inte var så kul, men bättre än skrapsår iallafall.
Fast man kanske skulle ha tjänat bättre om man envisades med att crosspassa med sträckt vrist och dra i motståndartröjan utan att domaren ser det......
Sålla lite i historien?
Så en kopp kaffe och begrunda dagen istället.
Fast jag tycker inte om det. Det är stressande i sig att veta att ytterligare en lektion försvinner och vi är redan i bakhasorna av min tänkta planering. Det betyder att vi måste börja sålla lite och hoppa över några moment, om vi ska iallafall hinna med de viktigaste. Ja, grekernas historia är väl inte så viktig? Bara några gubbar som råkar ha sina filosofier publicerade och tror att man är så ball bara för att man hade en skendemokrati då. Romarna fick sin mediala framgång med sina punkarhjälmar och speciella krigsföring. Att de gjorde turné över medelhavet och nästan hela Europa är väl bara en petitess?
Det är så jag tänker just nu.....
Sådärja....
Det är ju kul, men ska det bli en rolig sommar också så behövs det ett betydligt bättre spel än vad vi såg idag. Det kändes slarvigt och hafsigt många gånger under matchen. Hade det varit ett bättre landslag än Lettland, som typ Makedonien, så hade vi fått in ett par baklängesmål till.
Det är ett måste att alla våra bästa spelare är hela och i toppform för att vi överhuvudtaget ska kunna hävda oss i EM. Man vill väl inte ha ett liknande scenario som EM 2000? Det går rysningar när man tänker tanken!
En liten uppskakande händelse på morgonkvisten
Cyklade rätt lugnt resten av vägen, kan man säga. Får tänka om med att eventuellt fixa en dubbdäck på framhjulet iallafall. Det brukar ju faktiskt hända åtminstone två gånger på vintern att jag sladdar och ramlar. Hittills har ju det gått bra, peppar peppar, men man vet ju aldrig.
Sambon har ju sagt till mig att jag måste börja använda cykelhjälm och varje gång har jag slagit bakut och hållit långa haranger om att jag vägrar ha på någon kruka på mitt huvud.
Men.
Alltså, det här känns som att svära i kyrkan.
Men tänk om........
Orsaken till tidig morgon...
Sambon hade ju vanan inne, men för mig var det lite spännande att se hur allt fungerade. Fast jag kommer inte ihåg så mycket om vad som hände där. Jag var ju, i stort sett, i sömntillstånd där. Det gick bra med besiktningen. ett par fel som vi visste om som vi lätt kan åtgärda och sen var det raka vägen till jobbet för att göra dagen.
Träningen gick bra, ifall ni undrar. Nä, visste väl det, men alltid bra att påpeka det iallafall. Nu ska jag lägga mig och göra natten......
Otack är lärarens lön
Allt detta arbete för dem och så får man inget för det. Otack är lärarens lön!
Som vanligt rusar dagen på, hann med en kopp kaffe på eftermiddagen. I vanlig ordning drasade jag ner i soffan och utbrölade en stön till mina kollegers fasa. Jag måsta få göra sånt. Utbrista all frustation som jag har samlat på mig under dagen. Alla har sina sätt att rensa och ventilera. Några pratar, andra reflekterar och jag stönar. Säger inte att det ena är bättre än andra, utan alla har sina egna favoriter.
Gick upp okristligt tidigt idag, berättar om det senare ikväll. Nu ska jag iväg och spinna. Bli fysiskt trött istället för psykiskt trött...
Man hinner inte med allt
Äh, det blev ingen handtvätt idag heller. Kom hem efter lektioner och möten, där jag och ett par andra lärare lyckades få fason på en synopsis till ett manus för julteatern. Det är ingen lätt uppgift. Från att försöka få nästan två timmars multibudgetamerikansk film till en kvart skolteater. Men vi fick nog till det. Vi får se hur det funkar i realiteten.
Sen hem för att åka raka vägen till en supermarket för att storhandla. Typ allt finns och det är sjukt svårt att hitta just en specifik sak. Om man till exempel vill ha en burk champinjoner, så är det ändå bara trepack kalsonger och smaksatt filmjölk som man hittar. Efter en ödevandring kom vi äntligen hem och fixade lite mat.
Nu ska vi iväg och tvätta bil. Fatta nu att man inte hinner handtvätta!
Smärtsamma tester
Eller det där passet där jag inte klarade av de extrema koordinationsstegen. Jag är ju kille. Det är inte meningen att jag ska kunna ha koll på fem olika steg och göra andra saker med armarna. Vid såna moment slänger jag bara ut med armarna, skakar på huvudet och tar en slurk vatten för att invänta nästa moment som förhoppningsvis är lättare.
Idag testade jag ett nytt pass. Station kallades det och med naiva förhoppningar kastade jag mig in ett pass där jag var så nära att spy upp pastasalladen jag hade ätit ett par timmar tidigare. Det var skitjobbigt. Full rulle hela tiden och inte en chans till att tjuva åt sig några sekunders vila. Fick tunnelseende och det var väldigt ljust där på slutet. Efter en timmes späkning så fick vi permission av instruktörerna och jag cyklade hem på vingliga ben. Jag behöver nog lite mer späkningsvana innan jag ger mig in på det där igen.
Men det mesta är jättebra. Lagom krävande och faktiskt riktigt kul. Man märker resultat. Jag snoozar bara tre gånger istället för fem numera på morgnarna. Och så börjar man se en antydan till en magruta iallafall.
Vi får se om jag orkar handtvätta ikväll. Det är knappt så att jag orkar sträcka mig efter glaset som står på bordet. Jag vet inte heller riktigt hur jag ska ta mig till sängen heller.....
Lammull
Lammull är ju skiten, men det är ju två jobbiga saker med dem. Ett är att de ullar av sig och man måste tvätta dem på en gång för att preventera mina andra kläder som ska ha närkontakt och få massa överflödiga ulltrådar. Och där kommer den andra jobbiga saken. Man måste handtvätta dem.
Addera med att sortera tvätt, diska och städa med att jaga de där jävla dammtussarna i hörnen, så roligt är det att handtvätta
Därför kan det ibland känna en aning nedtyngande med att veta att man måste handtvätta den där svindyra koftan. Jag får fika hos en kompis, träna lite på Friskis och äta en hel del innan jag tar itu med den.....
Mental förberedelse och val av t-shirt
Efter allt detta, så ser jag fram emot att kunna njuta av lite soffa, tv och något gott att tugga på.
Jag har märkt att jag behöver flera träningskläder. Iallafall på överkroppen. Med shorts eller byxor så kan man ju hänga upp för vädring så att det går att användas åtminstone tre gånger innan tvättmaskinen får göra sitt. Med t-shirtar är det inte samma sak. Har runt fyra-fem urtvättade t-shirtar som jag använder till träning. Och man kan ju bara använda den en gång. Jag vet inte hur andra tränar, men när jag gör det då svettas jag.
Och det är inte några svettdroppar vid tinningen jag pratar om, utan rinnande forsar vid väl utvalda delar av kroppen. Jag pratar om som svettproduktionen på nätterna på vandringshemmet i Castellón, Spanien, i juli utan AC. Jag pratar om mycket svett, alltså.
Därför ryker t-shirten direkt i tvättkorgen när jag kommer hem. Men nu när det senaste tvättillfället var ett tag sen, så har jag inga t-shirtar att välja på . Istället får jag botanisera bland mina vanliga t-shirtar och då får jag ta den som; 1. Jag tycker minst om. 2. Är mest tålig för mycket svett. 3. Är ok att ha bland andra människor i träningssyfte.
Och jag vet inte. Har tagit med en, men en svart t-shirt där det står "Local Celebrity" på, ja, alltså. Jag vet inte...
Rubba inte mina planer!
När jag mentalt har bestämt mig hur kvällen ska fortlöpa, så är det en trygghet för mig. Jag vet i vilken ordning allt ska komma och då står jag stabilt.
Som den här eftermiddagen och kvällen. Jag skulle iväg efter jobbet till träningen, slita svett en timme, duscha och sen hem för mat i stora lass. Därefter skulle jag, i runda slängar, ta det lugnt framför teven, värma mig med filt och te och mysa med sambon. Kanske läsa det nya numret av King
När jag precis hade stängt av datorn, lagt mina förberedelser för morgondagens lektioner i prydliga högar och släckt lampan, då ringer sambon med en lätt stressad röst. Tanken var att vi skulle till barnmorskan imorgon, men det blev ändrade planer och vi skulle dit om en timme istället.
Jag blir jättestörd när sånt händer. Inte att vi skulle till barnmorskan, men att det inte blir som jag hade tänkt mig. Jag som hade planerat allt perfekt. Rubba inte mina planer! ville jag utbrista som en grekisk filosof, men det gjorde jag inte. Istället fick jag finna i det och cykla till den trevliga barnmorskan och fick veta att allt var bra med sambon och barnet.
Bra så, men inga oväntade tidsändringar framöver nu. Jag tål inte sånt.
Lite ont här och där, men annars är det kanon!
Ännu en mörk arbetsdag lider mot sitt slut. Det har varit som en vanlig dag. Bara det att man är trött som en gnu som har jagats av lejon. (En ganska talande liknelse, när man tänker efter)
Ska iallafall snart iväg. Kör en sån där kaosträning där jag hoppar på lite av olika träningsformer här och där. Det känns i kroppen, kan jag säga. Speciellt när man sträcker sig efter något (ryggen), nyser eller hostar (magen), ställer sig upp (benen och röven) och trycker upp en dörr (brösten).
Men det känns ändå hälsosamt jobbigt. Man vet att man har slitit gott för det här och med det ska jag belöna mig själv med ännu ett träningspass idag på spinningen. Daddy Boot Camp!!
Bojan till AIK
Kan någon av er som sett Bojan spela en hel match räcka upp en hand och säga om han var bra eller inte? Ingen? Nä, inte jag heller, så då kan man ju varken säga bu eller bä om hans påskrift för AIK.
Men jag välkomnar alltid en spelare som säger att han verkligen vill spela för AIK och dessutom inte säger det precis innan man skriver, som är en typisk sedvana hos folk. Menar, det är sällan man läser om en spelare som säger att den här klubben var verkligen inte mitt förstaval, men okej då. Lönen är ju bra. Ja, jag tänkte på en som gillar att bubbla.
Bojan har ju sagt det tidigare och då skapar man ett bra förtroendekapital från början. Men det är bräckligt. Man måste leverera och med Bojan så måste han göra det nästan på en gång. Han har ett rykte om sig att vara pratig och framhäver sig själv och det behövs!
Vem vill ha slätstrukna ÖSK-spelare i ett lag som ber om ursäkt för att man har tagit plats i startelvan?
Rutig skjorta? Anytime!
Har annars inte hunnit så mycket mer än så.
Dags för sängen och samla kraft inför morgondagen. Då ska vi fira Astrid Lindgren. Det är nåt jämnt årsjubileum. Några elever ska spela upp några klassiska Astrid Lindgrenskaraktärer och en av dem behövde en rutig skjorta till sin roll.
Gissa vem de vände sig till?
Mörkare tider och tröttare elever
Det märks mycket väl att det är mörkare tider. Morgonlektionerna här på skolan är inte att leka med. De elever som verkligen kommer till den första lektionen har, mentalt, inte lämnat sängen än. Ibland är man allvarligt oroad över deras livsstatus, så man får peta lite i dem för att upptäcka livstecken och pusta ut när de väl rör på sig.
Det har varit full rulle idag och med det här mörkret, så är man lite extra trött. Det värsta är att man inte får några sympatier alls från arbetskollegerna, dels för att de har samma sak och dels så påpekar de att det kommer bli mycket värre för mig snart. Tack för uppmuntringarna.
Bästa på fotbollsgalan igår var, i särklass, intervjun med den stupfulle ifk-målisen Bengt Andersson. Å andra sidan, karriären är över och handskarna ligger på hyllan. Ingen mening att spara på drickat då.
Annars var den lika tråkig som vanligt. Verkligen nydanande att skicka Dogge och Tomten till nåt mästerskap. De klagar väl inte, men produktionen går verkligen på gamla inslag. Sparka produktionsledningen, in med något nytt!
Så här börjar min måndagsmorgon
Kom hem sent igår, runt halv tio, och gjorde i stort sett ingenting. Lade mig på soffan, åt lite flingor med mjölk och blev lite besviken på den hypade alternativa fotbollsgalan. Några småglimtar här och där, men i stort sett mest rycka åt axlarna.
I morse var det rätt så segt som vanligt. När jag hade duschat färdigt så ser jag på balkongen en rätt så skräpig röra. Lite frågande kollar jag ut och ser att den där skräppåsen som jag hade lagt ut på balkongen precis innan jag åkte iväg till Stockholm i fredags, har varit föremål för festmat för fåglarna.
Förödelsen var, om inte total, så nästan iallafall.
Så min måndagsmorgon började med att jag svor och fräste under tiden jag dammsög balkongen.
Återträff!
Det var där jag fick lära mig hur man leder en grupp, hur man organiserar och leder aktiviteter, hur man är mot besökare och deltagare, hur man agerar i nödsituationer, hur man samarbetar, hur ens beteende påverkar gruppen, hur man planerar kortsiktigt och långsiktigt, hur man handskas med konflikter, hur man presenterar sig, hur man är en god förebild och så vidare och vidare.
Och allt detta i praktiken. Jag har fått äran att känna många oerhörda intressanta människor. Några av dem blev fasta vänner. Jag fick också uppleva många härliga saker som har gett minnen för livet. Skidresorna, kollojobben, kurshelgerna och alla kvällarna där på källarvåningen.
Men all tid har sitt slut.
Man blir äldre och andra åtaganden kräver sin tid. Man flyttar och får bygga upp ett annat liv. Man träffar någon och snart ska man bilda familj.
Men ikväll är det återträff för för den gamla goda tiden. Det ska bli riktigt spännande och nervöst att se vilka som ska vara där. Iallafall så kommer bli en rolig promenad i minnenas kvarter.
Man måste tänka på ekonomin nuförtiden
Ja, matlåda. Man måste vara ekonomisk nuförtiden inför kommande tyngre ekonomiska tider. Man räknade ut att från födseln till barnett blir 18, så kommer det att kosta föräldrarna i runda slängar en miljon kronor. En miljon! Kronor! Kan man inte dra av sånt här på deklarationen eller?
Iallafall, så ska jag till Stockholm nu på eftermiddagen. Hälsa på kära mor och så är det ju återträff imorgon. Ska berätta mer om det ikväll eller imorgon. Ska försöka hinna träna lite innan jag åker iväg, som del av min fruktade Daddy Boot Camp.
Skjorta ska det vara
Vill man ha komplimanger för sin klädsel här på skolan, så ska man bära skjorta. Iallafall för mig. Flera har kommenterat hur fin klädd jag är idag, så man kan ju vända på det och tänka vad de tycker om en när man går i t-shirt och tröja som vanligt.
Ska snart iväg för ett spinningpass och förbättra konditionen. Sen ska jag tillbaks hit på jobbet då vi ska ha informationskväll för avgångseleverna angående gymnasieval. Förhoppningsvis hinner jag äta något mellan träningen och informationen. Annars kommer jag bli oerhörd grinig och det kanske inte är så bra med så många människor där.....
Mellansäsong
På ena står jag lite framåtlutad åt sidan och har en rätt så mörk uppsyn. Jag ser faktiskt ut som en illa dold seriemördare. Och det kanske inte är det bästa framträdandet om man är med i en bild där man ska se skolgemenskapsvänlig ut.
På den andra vet jag inte riktigt vad jag gör med armen, så det ser ut som att jag intar en stålmannenposé. Lite väl framhävdande av mig själv.
Nej, det är väl bara att brya ihop och komma igen. Det får bli en säsong att lägga bakom sig och träna framför spegeln till bättre poser för nästa säsong.
Vilket mål!
Så idag under några minuters andrum så kollade jag upp målet och jag kan bara hålla med.
Vilket mål!
Större kärlek till trean
Det blir väl så när man inte längre känner oro för att gästerna måste trycka sig mot väggarna för att få plats. Nu finns det utrymme att röra på sig, även om jag ibland kan tycka att det känns lite ödsligt. Speciellt om man är ensam. Då kan man få en mild variant av lappsjuka.
Ändå känner jag större kärlek nu till lägenheten. Speciellt köket där man nu kan vara två utan att kliva på varandra för att få plats. Då blir det ju roligare också att kunna, till exempel, baka bullar.
Det underlättar också att kunna ha två tv-apparater. Diskussionerna om man ska se på fotboll eller Grey's anatomy är inte längre så förekommande och det är skönt.
Ja, nu känner jag mig väldigt tillfreds med trean. Bara ett rum kvar att inreda och troligen det svåraste också. Själva huvudpersonen kanske inte yttrar sig så mycket om inredningen, men det är väl mer vi två som grubblar fram och tillbaka om hur det ska se ut....
Inget ståhej för mej för 8-0
Man får hoppas att vinsten ger långvarig effekt för Pool med att kunna få igång målproduktionen och även kunna spela ut mot, på pappret, sämre lag. Framför allt att vinna lite. Redan nu börjar de tappa kontakten med de främsta lagen och så ska man ha i åtanke att Liverpool har mött många av de starka lagen på hemmaplan. De ska möta United hemma i december, så det betyder att det blir tre tuffa bortamatcher på våren när man ska sätta in spurten. En riktig tuff uppgift.
Det snöade förresten i morse. Jag överdriver inte när jag säger att jag såg ut som en autentisk utklädd Snöman när jag kom fram till jobbet i morse. Det höjde inte precis humöret, men efter ett par koppar varmt kaffe så mådde man bra igen. Nu är det den här perioden där det kan vara vilket väder som helst. Snöfall, iskall regn, underkylt regn, kallt, kallt, kallt och glömde jag nämna att det kommer att bli kallt?
Jag tror att jag ska unna mig en bulle när jag kommer hem....
Nostalgi!
Vi fick ett ryck här hemma och bakade bullar. Varma kanelbullar med ett glas mjölk till.
Det är nostalgi!
Otajmat besök
Full, full, full rulle hela dagen och så här ett par minuters mellanrum innan jag ska iväg på ett möte för att diskutera slutskedet av vårterminen. Återigen svängde jag förbi domstolen med en annan klass för att bevittna ett mål. Samtidigt pågick en säkerhetsmål i en annan sal där det var fullt med poliser som använde detektorer och det stod flera polisbilar med en ambulans utanför.
Jag tänkte att det kanske inte var den bästa tajmingen att ta med sig en grupp.
Men vi märkte inget av den orsak som skulle motivera det stora uppbådet och fick istället delta på ett mål där egentligen en tragisk berättelse mellan tre familjemedlemmar hade gått så långt som till en rättegång. Men det var ett "bra" mål såvida att man kunde se hur olika man kan tolka av en händelse och sen försöka ta ett beslut om det.
Nä, nu måste jag vidare till ett möte. Förhoppningsvis hinner jag träna efter det....
Skjortdags
Så imorgon blir det skjorta.
Det var inte igår!
Måndagskvällsunderhållning
Sambon är borta över natten och jag passar då på att fixa lite här på jobbet. När jag väl kommer hem så har jag redan bestämt mig för vad jag ska göra hemma. Jag är så trött på att aldrig kunna använda skjorta nuförtiden för att jag inte har strukit dem sen vi flyttade. Så det är vad jag ska göra ikväll. Stryka skjortor.
Annars rullar det på som vanligt. Har träningsvärk i benen efter gym och spinning i helgen, och så misstänker jag att jag har fått lätt skavsår på ena bröstvårtan. Jag ser ingenting, den är lite knoppig som vanligt, men det gör ont när den sätts i friktion mot t-shirten. Ajajaj.
Det här är troligen nog alldeles för mycket information för era ögon, men jag vill dela med mig. Så varsågod!
Inget gott som har lite ont med sig....
Men helvete vad jobbigt det är att diska upp allt efteråt!
Nu vill jag sova gott.....
100 kronor torsk
Efter uppvärmningen spelade vi poker och mitt missflyt på nätpokern har tydligen överförts på livepoker också. Det gick alltså inget vidare och jag fick ägna sista halvtimmen med att sätta upp lite kylskåpspoesi medan tre grabbar gjorde upp om potten. M gick segrandes ur striden.
Alltså, här bjuder man hem folk till sitt hem, bjuder på kaffe och whisky och så förlorar man 100 kronor på det.
Bra kväll!
Idag är det mest tvätt, städ och fixa som gäller. Kanske ska jag iväg för ett träningspass senare på eftermiddagen. Snart var den här långhelgen över. Det gick, som vanligt, alldeles för fort....
Det bara ramlar in och ramlar in och ramlar in......
Tajmingen verkar bra. SMHI skickar dystra prognoser om snöfall i helgen.
Annars så fick jag kaffe vid sängen i morse av sambon. Jättetrevligt. Ok att det krävdes en speciell dag för det, men ändå trevligt när det händer!
Skillnaden mellan manligt och kvinnligt
Samma sak när vi höll på med köksbordet. Vi omplacerade den lite och tog därefter varsin två stolar att ställa vid bordet. Jag var på väg därifrån när sambon skrattandes haffade min arm och drog tillbaka mig in i köket. Det här är skillnaden mellan manligt och kvinnligt, säger hon och visar mig hur "mina" stolar var placerade och "hennes". Hennes var militäriskt ordnade med korrekt avstånd mellan varandra och från bordet. Medan mina var lite mer gemytligare om man säger så.
Jag hämtar vattenpasset, sa jag....
Till sist hade vi en diskussion om alla alkoholflaskorna skulle ta vägen. Vi kom överens om att placera dem i skafferiet. Där är det svalt och håller alla flaskor på gott humör. Jag var ändå tvungen att påpeka att jag protesterade å Pierre Ferrands vägnar att placera honom i skafferiet. Men till sist fick jag gå med honom å hans vägnar att placera honom längst fram, ståtlig och grann. Vem som är Pierre? Min fina konjak.....