Tobbes vardag

I morse när jag cyklade till jobbet så blev det rimfrost på min jacka.

Rimfrost!

Det blir bara kallare och kallare.....

Det har hänt andra, men inte mig. Men nu fick jag stå för min kast i bloggandets värld och att det faktiskt är så att vem som helst kan läsa det jag skriver om. Och reagera kraftigt på det. Och, nej det är inte glassbilschauffören jag tänker på, utan den föreställning jag såg i måndags och vad jag tyckte om den. En i projektet hade tydligen läst om det och reagerade rätt så hårt på det.

Det kan jag förstå. Jag gav ju lite kritik om det.

Första tanken var "fan också". Det här var ju inte så bra och gjorde också att det kunde bli lite grus i dialogen mellan oss och dem för deras föreställning på skolan som jag jobbar på. Så jag gjorde det jag kunde göra, jag bad om telefonnumret till personen för att ringa och förklara min åsikt. Förhoppningsvis gick det fram att jag tycker att innehållet är bra och viktigt, men att formen kan bli bättre. Och jag utgår från att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att deras budskap ska nå ut till eleverna. Men allt handlar fortfarande om mina egna personliga åsikter.

Man får lite ont i magen av sånt här. Det är inte så kul att saker och ting kan gå snett för att man luftar ens personliga åsikter på en anspråkslös hemsida på nätet, som har typ 60 unika besökare varje dag, och att det kan drabba andra. Jag står fortfarande för mina åsikter, men jag kan förstå att de reagerar på det.

Jag skulle också bli förbannad om jag jobbade med ett projekt i flera år och det kommer en dryg exilstockholmare som sett en föreställning och tycker att man borde göra si och så. Absolut. De har mycket mer kunskap om vad som funkar med deras föreställning än vad jag har.

Men jag har fortfarande rätt att skriva vad jag tycker om det. Det kommer inte att passa alla. Till och med mina närmaste har reagerat på saker jag har skrivit om, och då tycker jag ändå att jag är ganska så slätstruken i mina åsikter och ord.

Det här är en smäll jag får ta. Jag reser mig snabbt ändå....

Innan matchen ryckte jag mest åt axlarna. Men väl under match skrek och gormade jag som vanligt för AIK:s del.

Undrar om alla Göteborg-fans verkligen kan se sig själva ikväll och verkligen kunna njuta av vinsten för det var de inte värda. Inte alls......

Igår kväll besökte vi ett par som hade ett gemensamt födelsedagsfest. Vi kände inte så många, men paret hade några lekar i bakfickan som gjorde att vi alla fick umgås över vängränserna. I olika lag skulle vi ha en stund där vi pratade med varandra för att lära känna varandra. Paret hade alltså personliga frågor om varenda gäst och förhoppningsvis skulle vi ha berättat om den detaljen för dem andra.

Tyvärr hade jag inte min sambos illvillga plan för mig i åtanke, så den lilla detaljen att jag hade varit med i mellanstadiets skolkör berättade jag inte så vi fick inga poäng tack vare mig.

Senare på kvällen gav vi upp och väl hemma så lade vi oss rätt så snabbt.

Idag har vi städat den gamla lägenheten hela dagen. Det var gnugga och det var svinto och det var spackel och det var rengöringsmedel och det var det ena och det andra...

Det jävliga är att vi inte blev färdiga. Så i veckan ser vi fram emot ännu mer slutstädning. Wohoo!

Hade tänkt mig ta det lugnt igår kväll. Köpt lite smått och gott, kollat upp tv-tablån och fixat en lättlagad middag. Men icke, djurgårdaren messade för att dra igång nånting och det slutade med att fem satt hemma hos honom för att spela lite poker. Han satte nivån på en gång med att svepa över en Djurgårdslakan på kökbordet som pokerfilt. Troligen skulle det psyka mig och BigB som har våra sympatier för det lite bättre klubben i storstan.

P gjorde också sitt för att få oss ur gängorna. Han hade precis fått in det nya spelet Football Manager och tjatade hål i huvuden på oss om att hans styrelse hade sålt Aron Lennon för 160 miljoner, utan hans tillåtelse. Det kunde låta så här ungefär;

P: Jag fick ett bud på Lennon för 160 mille.


Vi andra; Det är din tur nu.


P: Så jag tackade nej, men min styrelse tyckte att det var för bra bud att tacka nej till.


Vi andra: Det är din tur nu.


P: Så de sålde han, vafan, jag ville ju ha kvar min högermittfältare!


Vi andra: Det är din tur nu.


P: Men det är sånt de kan göra nuförtiden, jag har ingen talan.

Vi andra: Det är din tur nu.


Och så höll det på. Värst var ändå J:s kamikazefyllotaktik. Han är i vanliga fall oerhört svårläst. Han kan gå all-in med 7-2 unsuited, eller checka sig genom med ett par i ess. Men efter att ha druckit två glas whisky så gick han helt bärsärk och spelade totalt ostrategiskt. Några gjorde misstaget med att spela hårt mot honom och blev allvarligt sårade av hans kamikazefyllotaktik. Han ville ha mer whisky, vi vägrade. Men, hårt spelat - hårda bud. Efter att ha gått all-in med en svag hand, så åkte han ut först.

Sen åkte djurgårdaren ut efter att ha förlitat alldeles för mycket på sin djurgårdspsyktaktik. P låg mycket illa till och gick all-in mot mig. Jag synade och då får han triss i kungar på floppen. Illa, men både turnen och rivern visade ruter så fick jag färg och kvar var bara vi gnagare, jag och BigB.

Heads-up är inte min grej, men den här gången skulle jag inte fega och spelade rätt så hårt. Jag byggde upp min stack och svarade på hans all-in med mitt par i tvåor mot hans knekt-dam unsuited. Floppen gick till min fördel och jag stod som slutgiltig segrare. trots alla psykningar och kamikazespel...

Lugn förmiddag. Har ätit lite frukost och druckit vatten för att driva bort dem sista whiskydropparna i min kropp. Nu ska jag knalla ner till stan för att köpa hänglås, tidning och en födelsedagspresent till min sambos nära väninnas sambo.

Om ett par timmar kommer BigB och P hit för att kolla på fotboll. Har ett par kalla Guiness i kylen som ska smaka gott. Sen ikväll så ska jag och sambon på födelsedagsfest, därav  anledningen till att jag köper en present idag.

Slut med lektionerna för den här veckan. Ska förbi stan och lämna in cykeln för en halvårskontroll. Man kunde tydligen få göra det på den affären jag köpte cykeln i januari. Då kollar de genom allting för att se att muttrar och skruvar sitter på sina platser.

Ska också köpa ett träningskort på, hrmm, Friskis och Svettis. Nu är det dags att ta tag i träningen igen. Uppehåll på tre-fyra veckor är inte bra, å andra sidan så har jag haft mina "pass" med att bära kartonger upp och ner dem senaste veckorna. men idag orkar jag inte träna. mitt första försiktiga steg får bli att gå till receptionen och köpa träningskortet. Det får bli dagens pass.

Lägenheten börjar se bra ut. Nu kan man känna att man får positiv energi när man är hemma. Så var det inte riktigt förra veckan, då allt låg i kaos och man kunde inte hitta sina skor. Då var humöret verkligen på låg nivå. nu vet man iallafall var osthyveln finns och kan med gott samvete vakna upp på morgonen utan att riva bort hårtestar för att man kliver rakt ut bland massa lådor.

Det bidde inga bra uppslag till bilder, dels för att jag inte riktigt kände att tillfället dök upp bland alla flyttkartonger, tvätt, laga mat, steka svamp och disk. Jag tror allvarligt talat att jag skulle riskera liv coh lem om jag bad sambon mitt under bärandet av en köksbordskiva upp till vinden ifall jag sa;

- Du, jag kom på en idé om hur jag ska lägga upp några roliga outfitbilder på bloggen!

Då känns det bättre att jag sitter här och bloggar i säkerhet istället.

Steka svamp ja, sambon hade fått massa kantareller som hon hade tänkt steka idag. Men eftersom allt drog ut på tiden och hon skulle iväg för jobb, så bad hon mig steka dem. Självklart för min del, jag sätter igång med dem så fort jag har ätit färdigt, sa jag.


- Men du, kolla rötterna på trattkantarellerna så det inte finns några larver i dem.


- ........ Menar du att jag ska kolla i varenda svamp? Det är ju jättemånga...


- *fniss* Ja, det vore bra.


När jag lade upp alla svampar, så gjorde jag några stickkontroller istället. Aldrig i livet att jag kollar varenda svamp, då hade jag fått hålla på hela natten. Men imorgon ska vi äta svampstuvning. Jättegott, och jag kan ta på mig att ta den första tuggan och kolla att allt smakar okej.

Nu är det sängdags, en härlig arbetsvecka väntar!

Jag har hela dagen försökt få tag på en person på ett offentligt ämbete för att göra upp om tider för studiebesök. varenda gång jag ringer, så svarar en enerverande mekanisk röst att denne person är för tillfället borta och beräknas återkomma vid en viss tidpunkt. Jag försöker igen och då är det ännu en ny tid lite längre fram.

Vill bli av med det innan helgen, så nu sitter jag och stirrar mest på telefonen och inväntar den nya tiden. emellanåt slår jag ihjäl tiden med att kasta ihopkramade pappersbollar mot papperskorgen en meter bort. Går ganska lätt.

Har fått lite kommentarer om att publicera bilder på några klädesplagg jag införskaffat mig den senaste tiden. Vet också att jag har lovat det, men måste bara komma över den där småäckelkänslan av att publicera en liknande "dagens outfit" - bild. Det är bara modebloggar som gör sånt, inte jag. Men jag ska göra det. På mitt sätt. Förhoppningsvis den här helgen.

Ännu en dag av intensitet och fart. Eller, inte så mycket egentligen, men är man trött så är det till och med intensivt att hämta en kopp kaffe i matsalen. Den här veckan har jag en lärarkandidat med mig. Denne följer mig och observerar hur verkligheten är utanför den teoretiska undervisningen på universitetet.

Självklart försöker jag guida personen rätt i skolans hårda värld och ger små tips om hur man ska hantera vardagen. När det är dags för kafferast, vilka tider det finns färskt kaffe och hur man gör ifall kaffet har tagit slut. Såna viktiga grejer.

Lärarkandidaten frågar mycket om allt möjligt som berör skolan. Hur tänker du? Varför är det så? Elevinflytande? Föräldrainflytande? Och jag svarar med att vi tar en kopp kaffe och tänker över saken.

Det tar mycket tid, det ska inte förnekas, men det ger faktiskt mycket att man kan diskutera hur man tänkte i sin undervisning. Det är lätt att bli fartblind och bara höfta sina lektioner, men nu ifrågasätts man mycket mer och man får ge ord åt sina tankar och metoder. Som att hur man tänker när man smiter iväg för en kopp kaffe till exempel.

Ikväll hade jag tänkt att slänga mig på soffan och ta en avkopplande tv-kväll, men icke. Det är föräldramöte, så nu måste jag hem och raka mig så jag ser lite presentabel ut.

Jag skulle gärna ha en struken skjorta också, men jag vet inte var strykjärnet är, så det får bli en tröja som ger mig lite sådär relaxslapp lärarlook..

På tal om Dagens Nyheter så var den årliga Nutidsorienteringen idag. 30 varierande frågor som man ska försöka svara rätt på. Givetvis testade jag ifall jag var i linje med den allmännkunskapliga vägen och testade mig själv. Utan facit så kunde jag 28 av 30 frågor. En var om en svensk film vars titel jag har gått miste om, och den andra handlade om vad det heter när man har en virtuell gestalt i dataspel som man har byggt upp.

Det är inget jag ska skämmas för. Efter lite koll med arbetskollegerna var det faktiskt ingen som kunde den frågan. En annan som få av lärarna visste om vilken artistnamn en rappare från Skåne hade. Det är väldigt sällan man får den chansen i personalrummet. Alla ska ju gärna visa att man kan mycket, så man får ta tillfället i akt när man står ensam med en speciell detaljkunskap. Där kunde man briljera lite i personalrummet och alla såg mig med andakt. 

Nästan så att jag svävade lite över dem andra. Och hörde inte jag en svag, svag sångkör som sjöng "Hallelujah"?