Tobbes vardag

Ungh. Semla är inte min grej. Åt en idag efter lunchen och magen känns som en betongklump. Fettisdagen borde avskaffas i enlighet med dagens hälsomedvetande. Semla är fan inte bra.....

Tränade efter jobbet. Tog ut mig ordentligt. Efteråt skulle jag cykla hem och fotbromsen fungerade inte. Handbromsen funkar väldigt segt, så det var en cykeltur med livet som insats. Lyckades - efter små fadäser som att nästan köra på en gammal tant och rusa rakt ut på en hård trafikerad väg, tanken att hoppa av cykeln och rulla bort som en actionhjälte svischade förbi - komma hem och käka mat.

Sen blev jag riktigt trött. M messade och undrade om vi kunde mötas och jag tänkte - mannen, jag orkar inte! Messade återbud och nu bloggar jag lite snabbt innan det är soffläge hela kvällen.

Att jobba tar på krafterna. No shit?

En veckas ledighet går alltid för fort. Precis när man känner att man kunnat varva ner, så ska man börja jobba igen. Seg första dag. Svinkallt på morgonen, komma ett par minuter försent till morgonmötet. Försöka återkoppla alla arbeten man gjorde innan ledigheten. Komma på att man knappt har planerat något efter ledigheten. Höfta en SO-lektion. Rätta arbeten.

Nu är man back on track......

Vilken dag! Liverpool vann mot Manchester city med 1-0 och Pool tuggar sig allt närmare andraplatsen. Näe, jag bara skojar. Kollade också på hockeyn. Den här gången med tjejen. Lite skillnad.

Med grabbarna så skriker man mera i och med att de andra också skriker. Man diskuterar högljutt hur taktiken fungerar och slänger sig i en mäktig ormgrop när Sverige gör mål. Inte riktigt samma sak när man tittar med tjejen. Hon lever sig in i matchen och rycker lite med benen när det är farlig målchans på gång. Kanske brister ut med "Bort med pucken" när finnarna pressar på. Själv ropar jag till med diverse saker och får höra; "Du vet väl att de inte hör dig?" Man får förklara vad Box Play betyder och varför inte utvisningsminuterna visas när både lagen har en man utvisad. Men det var en alldeles utmärkt eftermiddag med tjejen.

Tjejen ordnade en smarrig köttgryta idag. Med tanke på att jag råkade bränna upp grytbitarna igår kväll när jag skulle överraska henne och istället fick ringa och beställa hem mat, så smakade köttgrytan lite extra gott idag. Jag är för jäkla klantig ibland med mat. Men för det mesta lyckas jag. 9 av 10...

Hela dagen har jag gått omkring och känt att det är söndag, men det är det inte. Lördag! Det är lördag!!! Fatta!

Oj, vilken dag det blev igår. Vaknade med grym träningsvärk i vaderna. Vaderna? Varför där? Borde det inte vara rimligare med låren? Jaja, kollade av med grabbarna hur kvällen skulle fortlöpa. Ner till stan för att köpa nödvändigheter som, tja, öl. Kollade semifinalen på storbilds-tv och blev imponerad över Tre kronors relativt enkla seger över Tjeckien. Sjunga lite karaoke med P.

Sen över till Paco's för att käka. Beställde färsk pasta med grillspett. Grillspettet kanske var lite i snålaste laget, men maten var iallafall riktig god. Och äntligen fick man äta riktig gott vitlöksbröd. Har ätit några misslyckade på sistone. Sen hem till J för att grunda lite för kvällen. Dricka ett par 80-talsklassiska shottar och sen ut på krogen. Ramla in på BS och där gör jag sällskap med M vid roulette-bordet.

"Ditt lyckonummer?"


"Pffft, som alla andra, 7."


"Ok, en på 7."


*plonk*


"Nr 7!"


Hur hög sannolikhet var det där egentligen?

Idag har jag väl mest tagit det lugnt. Kollat på Braveheart på DVD. Bra dagen efter-film, våldsam och episk. Inte så mycket att gnugga hjärnceller över. Ska försöka ta mig samman och städa lite här. Sen hem till tjejen som kommit tillbaks från praktiken. Nu är min gräsänkling blues över...

Det var inte roligt att gå upp kl kvart över sex i morse. Varför går man upp så tidigt när man är ledig, undrar ni? Jo, jag och M skulle iväg till Romme Alpin en dag och åka skidor. Det började inte muntert. Regn och slask så fort när man gick ut och man blev blöt på en gång innan man ens hade kommit fram till bussen.

In i bussen och torka sig lite. Jag och M var inte så pratglada med tanke på tiden och gårdagens eskapader med hockey och fotboll. Däremot satt två äldre män bakom oss och pratade och pratade och pratade. Lite svårt att kunna koppla av och sova något. Jaja, två timmar senare kom vi fram och jag gick iväg för att hämta ut mina hyrda skidor. Åka ett par gånger och känna lite på skidorna innan man åker på allvar.

"Du åker mycket fortare än mig."


"Ja, du använder lite mer teknik. Jag gillar fart."


"Mmm, du är Super-G och jag är slalom..."


Några åk senare satte kaffesuget in och vi tog sikte på restaurangen som låg på bergstoppen. Caféet hade precis öppnat så det var inte så mycket folk därinne. Vi beställde kaffe och M skulle vara lite lustig över det totalt överbemannade personalen vid kassan - "Behövs det fyra personer för att göra kaffe?" Blickarna från dessa fyra damer var inte nådiga.

Vi avlägsnade snabbt från det fientliga tillhållet och njöt av kaffet för en stund. Sen åka mera. Mera, mera, mera. Man har inte åkt på ett par år och det kändes i benen. Efter att ha åkt nerför ett brant parti sprutade det mjölksyra i benen och knäna värkte hela tiden. Fan att man börjar bli gammal.

Äta lunch på samma ställe. Dock undvek vi dessa fyra damer och försökte istället ställa in oss för dem andra i personalen. Vi beställde dagens husmankost och den ursvenska husmanskosten Grekisk grillspett med friterad klyftpotatis lades fram för att mätta våra magar.

Efter maten fortsatte vi åka. Denna gång riktades vårt fokus på hopparna. Vi, 25+, trängdes med skolungdomarna för att hoppa och det var lite vilda västern över vems tur det var. M hittade en lucka och satte fart. Jag hakade på bakom. Precis innan hoppet dyker upp en liten knodd framför M och tvingade honom att gira tvärt. M sätter ju civilkurage högt och kände plikttrycket i sig att åka fram och påtala för knodden att man inte kan åka fram hur som helst. Starkt jobbat, M!

Runt halv fyra bröt vi upp. Köpte lite nödproviant inför hemresan och sov väl i stort sett hela vägen hem. Sammantaget har det varit en riktig rolig dag och man har fått mersmak för att åka skidor. Men restaurangen kanske man ska undvika framöver?

Ibland funderar man på att lägga ut några tusenlappar och köpa sig en egen tvättmaskin och tumlare. Det är fan rena vilda västern i tvättstugan. Man kör sitt race och skiter i andra. Nu fattar man varför det pågår så mycket våldsamheter i tvättstugorna i Sverige. Hade den personen stått och tagit ut min tvätt medans den torkade när jag kom dit hade jag fanimej gått bärsärk.....

Pokern gick bajs. Hamnade i en idiotflopp och torskade det mesta av mina marker - stupido idioto! Knallade hem besviken och började med att röja upp hemma. Packa inför Stokholmsresan, diska, städa lite och vattna blommorna. Hamnade i sängs vid halv två-tiden, tjejen ringer vid halv tre och ville hälsa att hon tänker på mig. Gulligt värre. Upp kl sju, inte så speciellt utvilad, ner till tågstationen och slumrade hela vägen till Stockholm. Man kan inte sova bra i tåg. Alltid något som stör och så har man hela tiden i åtanke att man inte får missa stationen.


Möta P vid Liljeholmen, J sluter upp och tillsammans diskuterar vi hur vi ska göra om stadgarna så att det blir lättare att bilda föreningar. Låter skittråkigt, men jag gillar sånt. Diskutera ideologi och föreningsliv är upplyftande för mig. Bryta upp vid fyra och åka hem till päronen. Sova en halvtimme, sen göra ordning och bege sig iväg till A och inspektera hans nya lya och bli bjuden på mat. Vinet flödade och maten mättade. Hem efter midnatt och sova, sova, sova.


Idag är det bara slappande som gäller. Slökolla tv och gäspa så att käken nästan går ur led.

Yes! Ledighet! Behöver det! Imorgon firar jag det med att gå upp kl sju för att hinna med stockholmståget tio i åtta. Måste iväg tidigt för ett möte i Liljeholmen. Bra tajming. Tänkte stanna några dagar i stan för att hinna träffa några nära och kära. Middag hos en kompis imorgon kväll, middag med familjen på söndag och fika med nån på måndag. Dessutom kanske man kan hitta några fina skor på måndagen. Något säger mig att huvudstaden har lite större utbud av skor än vad Örebro har.

Inför läsåret bytte jag arbetsenhet efter att ha jobbat på samma i 4,5 år. Det blir ju lite som att börja från början. Nya arbetskamrater och ny miljö. Man måste kolla läget och kolla hur hierarkin är i lärarrummet. Det gick bra från början, smälte in och har blivit vän med några stycken på jobbet. Så bra att man till och med kan fisa högt i varandras närvaro - det är bra gemenskap det!

Ikväll blir det lugnt. Ska till en kompis och spela poker. Ett tag sen man spelade, måste hålla mig kall och spela halvtajt. Inte för tajt och förutsägbar, utan lite wild and crazy när de minst anar det. Får se hur det slutar.

Alltid inför lov så är det provtider. Det blir en bra avslutning inför en längre ledighet och behöver inte repetera allt om igen efter ledigheten, eftersom många tenderar att glömma det mesta. Sen är det också skönt att börja med något nytt och fräscht efter lovet. En nystart så att säga. Det jobbiga är att alla skrivningar ska rättas inom en kort period. Det är svårt att rätta skrivningar. Man måste dessutom försöka förstå och analysera - vad är man har tagit till sig? Vad har man missat? Vad beror allt detta på? Är det något JAG har failat på att förmedla?  Lite grann av en rejäl självrannsakan alltså.

Besökte P idag efter jobbet. Ska hädanefter aldrig mer klaga på min kalla lägenhet. Jag tror att mina fötter höll på att förfrysas hos honom. Hade det inte varit för kaffekoppen som jag placerade under mina fötter, så hade det nog hänt. Sen var det så jäkla rått ute när jag cyklade hem, så bytte om till varma kläder och framför allt varma ullstrumpor. Nu har jag någorlunda återställt temperaturen på kroppen.

Snart får man lite ledighet. Gnäll på ni, ni som tycker att lärare har ofta ledigt. Jag kan återkomma om det...

Phew! Vilket dygn! Jag hann med allt igår. Hann att undervisa. Hann att komma iväg i tid till tåget. Hann träffa tjejen på utsatt tid och plats. Väl på plats bestämde vi att jag skulle stanna fram till morgonen. Några extratimmar med tjejen tackar man inte nej till. Först bytte vi presenter. Det blev bra - både hon och jag blev nöjda. Lite synd att det ska vara så att man måste ge presenter till varandra bara för lite amerikanskt jippodravel och inte låta det vara otvunget. För oss brukar det inte vara så. Lite småpresenter till varandra bara för att överraska eller uppmuntra. Behövs i den gråa vardagen.

Vi gick till anslutande restaurang till hotellet och frågade om det fanns några lediga bord. Servitrisen svarade med att det fanns, men bara på lite otympliga ställen eftersom det var många som har bokat till fotbollsmatchen Liverpool-Arsenal ikväll.

Ett stort leende började visas på mitt ansikte och tjejen vet om mitt lite överdrivna intresse för fotbollen och ryckte lite i min arm och sa; Nu är det vår kväll, ingen fotboll! Det var ju sant, men försökte lirka lite och höll nästan efter att lovat mutor med drinkar och skvaller om fotbollsspelarna få med henne att kolla på matchen med villkoret att jag inte fick sjunga eller skrika under matchen. Taget, tänkte jag.

Tyvärr föll det på att restaurangens sölighet med att servera mat och att både jag och hon blev riktigt trötta. Vi bad till och med att få efterrätten uppskickat till hotellrummet, vilket gick bra. Service! Väl i rummet efter att ha ätit efterrätt gick vi och lade oss. Man är ju inte ung längre. Morgonen var ingen höjdare. Upp halv sex för att hinna med tåget hem och jobbet, lite sömndrucken säga hejdå till tjejen som också var tvungen att gå upp tidigt.

En kort tid att ses - men en bra tid. Går med lite lättare steg idag och har mitt myshumör påslaget. Nu är det 1,5 vecka kvar. Det går fort. Så länge man sysselsätter sig. Och fan vad jag ska sysselsätta mig.

Det finns arbetskollegor och så finns det sköna arbetskollegor. En på jobbet som gärna utbrister komplimanger eller medhåll.

Som när jag gick ut från personalrummet med två ljus för att uppmärksamma minnesdagen för förintelsen. Han gick fram till mig med konfunderad min och pekade på ljusen. Nämnde då att det var till minnesdagen. Då slår han ut med armarna och vrålar; JAVISST JA!!!!

Eller som idag. Det fanns bara tekakor till vår förtret och han lassar på med fyra ostskivor på en tekaka. Jag påpekade antalet ostskivor och han replikerade med att tekakan var så tjock så han behöver flera ostskivor. Det är ju sant, tänkte jag, och tog en kniv och skar mitt itu tekakan för att få den tunnare. Han tittar på mig, dunkar mig hårt på axeln och vrålar; VILKEN BRA IDÈ!!!!

Han är skön han.....

Det bidde ingen sprakande tillställning denna gång. Måttligt motiverade spelare som bara ville bli av med skiten och avsluta spelomgången. Givetvis vill man ju inte förlora. Prestige ligger på spel och mitt lag, Kamerun vann till slut efter en rafflande straffläggning mot..., Saudiarabien. (Saudiarabien!) Skönt att kunna titulera sig som världsmästare. Och som Europamästare med Holland. Sug på den, B och P!!


Tur att de riktiga grabbarna kan spela bättre fotboll än vad vi kan spela fotboll på tv-spel. Inter-Juve blev en riktig sprakande tillställning. Skönt att Zlatan fick göra mål. Ledsen att du inte fick se matchen P, men jag var alldeles för trött för sociala aktiviteter den här gången.

Dags för en ny arbetsvecka. Inget speciellt den här veckan, kanske kan det hända något angående tisdag, men inget säkert. Efter arbetsveckan är det en veckas ledighet. Riktigt skönt!

Man är inte ung längre. Förut kunde man spela tv-spel i dygn. Det räckte med några energidrycker för att kunna hålla ut. Vi var ett gäng igår med sikten på att avsluta VM i fotboll. Men tyvärr hann vi bara fram till semifinalerna, när klockan visade halv fyra och man hade spelat dem sista matcherna i sömnen i stort sett.

Detta ledde ju också till en hel del skrällar - varken Argentina, Frankrike eller Italien klarade sig vidare till slutspel. Brasilien åkte ur mot Saudiarabien i åttondelen. Saudiarabien! Semifinalerna visar att det är väldigt otippade gäng som figurerar där; Saudiarabien (Saudiarabien!), Kroatien, Kamerun och Sydafrika. Kan också tillägga att många matcher i slutspelet har varit tråkiga 0-0-matcher. Tröttheten gjorde nog sitt, men en skärpning krävs från alla parter och försöka se till att dem återstående matcherna blir en sprakande tillställning.

Kan det bli ett afrikanskt land efter alla år?

Men först ska vi fira en kompis födelsedag. Fika och allmänt snack innan fotbollen smäller igång. Grattis på födelsedagen, J!

Fan också! Idag värkte handleden något otroligt. Ringde till vårdcentralen och blev hänvisad fram och tillbaka utan att få något konkret hjälp. Man måste vara frisk för att kunna få vård. Det enda man kan göra nu är att invänta måndagen och prata med den läkare jag hade sist. Jahapp. Nu får man genomlida hela helgen med värk. Struntade i att bowla med jobbet ikväll, inget kul att bowla med smärtor och skulle bara spä på min frustration när man missar den tionde käglan på det andra försöket.

Stannar hemma och är så fruktansvärt rastlös nu. Måste göra någonting, har kollat finalen i Afrikanska mästerskapet. Egypten mot Elfenbenskusten. Gick till en gastkramande straffläggning. Säga vad man vill om straffläggning; det är en lotteri och inte något rättvist utslagande. Men satan i havet vad spännande det är! Dramaturgi på sin spets. Egypten vann efter att de ivorianska spelarna fick marmelad i knäna och missade två stycken.

Nu är det OS-invigning och jag tänker fan inte kolla på det. Knallar ner till videoaffären och hyr film istället. Våga vägra OS!

Den här kvällen var det tänkt att jag skulle ta tag i tvätten. Som vanligt när det gäller min beteendemönster så skjuter jag upp det till bristningsgränsen. Iallafall var det äntligen dags för detta idag. Efter att ha tvättat två maskiner skulle jag torka kläderna. Ofta är det så att två tvättar samtidigt och har två maskiner och två torkapparater samtidigt; alltså fyra torkapparater sammanlagt. När jag skulle hänga upp insåg jag att den andra hade tagit ALLA torkapparater. Det började koka i mig och jag funderade hur jag skulle göra.

Invänta tills den andra kommer och ge en utskällning? Näe, vill inte vänta här i en timme innan h*n kommer.

Ta ut dennes tvätt ur "mina" torkapparater och hänga in egen? Jobbigt....

Så jag skrev en "arg" lapp istället - fånigt, men det funkade. När jag kom tillbaka en timme senare var det tomt.

VM-slutspelet går sådär. Mina favorittippade lag har inte infriat förväntningarna än så länge. Bara den första rundan är spelad, men en uppryckning krävs.

Jag förstår inte på dem som hela tiden klagar om snön och vintern - passa på och njut! Det här är bara några veckor sammanlagt på hela året. Ok att man klagar om det är mörkt och barmark. Det kan jag köpa, men inte när det är mycket snö.

Tydligen går det ett mode här på skolan med kamouflagefärgade tröjor. Ibland känns det som att man står mitt i en brinnande militärövning.

Igår avslutades vårt EM-slutspel, där mitt lag, Holland, vann efter en gastkramande straffläggning. Spelbilden för mig är att jag skapar många chanser och bygger upp anfall bra, samt att jag är någorlunda hyfsad på att försvara mig - men jag är så otrolig ineffektiv framför mål. Lite Liverpool-syndrom för mitt spel alltså. Mitt resultat i straffläggning var inte så lysande heller, hade förlorat två stycken innan finalen, men till sist vann jag och kunde titulera mig som Europamästare.

Nu ska vi ta oss an VM. 32 lag fördelade på tre spelare. Det blir en pärs! Lottningen fällde avgörandet vilka lag vi skulle ha. Jag fick både Brasilien och Argentina - är mycket nöjd med dem. Några spännande lag som Kamerun, Mexico, Portugal och Spanien fick jag också. Vi börjar med några matcher ikväll. Kan jag göra mål på mina chanser blir jag hyperfarlig!

Bacillerna börjar sätta sina klor i oss lärare här på byggnaden. Idag har ett antal kolleger varit tvungna att bege sig hemåt eftersom kroppen inte klarar av att befinna sig i lodrätt läge. Magsjuka är problemet. Jag hatar magsjuka. Man kan inte göra någonting förutom att invänta nästa konvulsion. Därför ser jag till att använda alla huskurer som möjligt för att mota dessa bakterier och låta tarmarna och magsäcken vara i fred.

Vita pepparkorn, en smutt whisky eller massor med vitlök. Allt, bara för att slippa spy...

Har nån hört nåt om Hurricane?/Det var år sen vi var små

Fredrik Virtanen skrev en krönika om den här Håkan Hellström-låten, Hurricane Gilbert, och analyserade den med att det var en riktig kompislåt - en låt där han sjöng om sin kompis som försvann. Krönikan träffade mig som en tung högerslägga av Nikolay Valuev. Efter att ha själv lyssnat på låten kändes som att jag hade fått en rejäl slagväxling av Nikolay igen. Det är så! Det är exakt så!

/Har någon sett till Hurricane?/

Min Hurricane träffade jag redan i första klass. Det rådde inte någon kompisrelation där, snarare tvärtom. Vi gillade inte alls varandra. Han tyckte att jag var dryg och jag tyckte att han var bufflig. Åren gick. Vi umgicks pliktskyldigt som klasskompisar. Men så hände något i slutet av högstadiet. Vi vaknade till och upptäckte världen. Vi ville upptäcka den tillsammans. Vi fann gemensamma intressen, gemensamma bakgrunder och gemensamma värderingar.

/Visst känns det fint att va vid liv/en dag till/visst känns det fint nu Hurricane?/


Vi fann den nya världen tillsammans. Alkoholen. Festerna. Tjejerna. Krogarna. Resorna. Vi åkte till England en sommar och filosoferade om tjejers beteende från olika länder och känna en påtaglig livsfara när vi gick på dem mörka gatorna. Vi upptäckte krogarna och slank in på ställen där vi med all säkerhet skulle åka ur om vi upptäcktes. Olyckorna i dimman. Blodvite på pannan eller bruten fot vid bryggan. De ständiga diskussionerna om tjejers mysterium. De ständiga diskussionerna om allt möjligt som hade hänt. Vi var nästan aldrig överens, men vi älskade att prata om allt.

/Nu är det lika långt till stjärnorna som som stjärnorna till dig/och alla talar om dig Hurricane.../


Vi drömde tillsammans. Om världen. Om tjejerna. Om festerna. Om vad vi skulle göra. För att vi var så säkra på att även om det sket sig med allt, så skulle vi ändå kunna lita på varandra och veta att vi hade varandra.

/Jag är alltid ensam nu för tiden/jag har varit nere på gatan/och letat efter Hurricane/

I en saga kanske det skulle vara så. Men med tiden glider vi bort ifrån varandra. Olika utbildningar. Olika städer. Nya vänner. Nya relationer. Telefonkontakterna blir färre och till sist nästan ingenting alls. Vi försöker trots allt hålla kontakten.  Åtminstone jag. Våra möten är få, väldigt få. Men när vi väl möts, är det som gamla tider. För att vi glömmer aldrig bort den tiden, då vi hade varandra. Du och jag, min Hurricane.

Är det bara jag som inte känner den minsta lilla kittlingen i magen angående vinter-OS? Jag är totalt blasé över detta arrangemang. Mitt idrottsintresse har minskat stadigt efter att jag slaviskt följde alla tv-sportprogram, idrottsgalor, Elitserien, olympiska spelen och Vasaloppet.

Istället har mitt fotbollsintresse tagit över helt. Jag kollar nästan allt som har med fotboll att göra. Inte att det tar över mitt liv, men följer noga dem lag jag håller på och när det är stora matcher på gång. Fotbolls-VM alltså. Känner att det ryser i hela kroppen, ska banne mig se alla matcher som går. Det verkar så att Turin-invånarna också rycker på axlarna. Nu måste man rea ut biljetterna till skolbarn för att fylla läktarna.

Vinter-OS. Det blir väl nog så att jag slökollar tävlingarna som går och jag kommer antagligen att kolla på hockeymatcherna när det vankas slutspel. Jag blir glad om någon svensk vinner, men det är milsvid skillnad om till exempel AIK spöar lokalkonkurrenterna i fotboll - då är det extas vi pratar om.

Det är sånt här man får ta. Ens tjej åker iväg på praktik i tre veckor och man får försöka låta tiden gå och stoppa undan den där saknaden som kommer göra sig påmind allt starkare ju längre tiden går. Det är inte så att jag kommer ligga på golvet i en fosterställning och frossa, men dem där småsakerna som gör att man går med så mycket lättare steg i vardagen.


Smekningen på kinden, trevandet efter att hålla handen när man går på stan, att få ett leende, veta att någon väntar på en, äta mat tillsammans och titta på varandra. Såna saker. Det bästa är väl att låta tiden gå med träning, jobb och sömn.

Dessutom har ju jag och grabbarna slutspelet i EM att tänka på. Alltså, tv-spelet....... 

Igår spelade jag och grabbarna över 5 timmar tv-spel. Sånt känns i tummarna. Lite flådda och rödflammiga är de just nu. Lät bror ta min säng och åkte själv till tjejen för att sova där. Idag har hon mest spenderat dagen med att packa och städa lägenheten för hon ska iväg på praktik via hennes utbildning.

Lite småjobbigt är det ju att vara ifrån tre veckor, men värre saker har hänt. Bara att tugga sig genom det. Hon bad mig följa med till tågstationen och hjälpa till med väskorna. Som den gentleman jag är, hjälpte jag till att bära hennes tunga väska in i vagnen. Det var smockfullt och någon satt på hennes plats. Började känna mig en aning stressad för tåget var försenad och ville väl så snart som möjligt åka vidare. Precis när jag lyckades få henne att hitta sin plats och lämna väskan, så ropade hon; Tobbe, tåget rör på sig!


Spontan reaktion från mig var; Men, vafan! Jag skulle ju träffa kompisar om knappt en timme. Jag hade ju bestämt mig för att koppla av med lite skön fotboll (visade sig senare att det var lika bra att jag missade matchen, domaren var köpt!). Spridda fniss hördes i vagnen och tjejen log med sitt charmigaste leende och sa; Nu får vi iallafall några minuter extra att vara med varandra. Så sant så.

Jag kunde inte kontakta grabbarna för mobilen var hemma. Så, fram till Arboga där tjejen skulle byta tåg och jag fick tillbringa över en timme i en söndagsöde Arboga. Hittade en lokalpizzeria där jag åt en pizza samt läste en tidning för att låta tiden gå så snabbt som möjligt. Det hjälpte inte.

Efter mycket om och men, tack till konduktörerna som lät mig åka tillbaks utan att ta emot betalning, så kom jag hem med flera sms och msn-meddelanden till mig som undrade var jag var och var oroliga för mig. Söta grabbar.

Mig älska lördag! Skönt att sova ut och veta att man är ledig hela dagen. Tog det lugnt med tjejen igår, vi orkade inte ens gå ut och äta utan beställde hem mat och kollade på TV hela kvällen. Hon har köpt 3G-telefon nu. Grr, vill också ha, men mitt abonnemang går inte ut först i oktober. Onödigt att pröjsa två abonnemang samtidigt. Skulle i och för sig ha råd, men det skulle kosta mer än vad det smakar.

Det här är så jag. Jag är verkligen alltid sist med nya tekniska innovationer. Skaffade mig cd-spelare efter att alla hade den, skaffade inte mig mobil förräns året 1999 - efter att en kompis släpade mig till en affär för att han var så trött att man aldrig kunde få tag på mig. Fick dvd-spelare i julklapp år 2003. Skaffade mig mp3 nu och "alla" har 3G, förutom just jag. Jag vet inte varför det är så. Jag är inte den som står i ledningen för nya saker. För mig handlar det nog om trygghet och inte våga satsa dyra pengar på saker som jag inte har koll på - måste ändra mig på det, jag vet.

Det är så mycket skönare att cykla när färden ackompanjeras med musik. Thank you lord for mp3! Fredag idag, skönt. Har varit en bra vecka. Kommit igång ordentligt med träningen. Jobbet har rullat på bra. Ätit gott och ska äta gott ikväll.

Brorsan kommer förbi imorgon och det snackas om en ordentlig tv-spelskväll imorgon - där agnarna ska skiljas från vetet och visa vem som är flinkast med fingrarna. En sak kan man iallafall räkna med - att vakna upp på söndagen med skinnflådda tummar.

Fick veta att den vanligaste dagen att gifta sig är den 7 augusti. Samma dag som det är den varmaste dagen på året - subtil tortyr av den värsta graden.....

Skulle köpa en dvd idag och knallade till Åhlens för att införskaffa mig den. Visste att den var relativt nyutsläppt och började ögna genom topphyllan. Hittade den inte. Gick över till nyhetshyllan och blickade genom raderna. Inte där heller. Var tvungen att vända mig till en expedit. Inte min grej att fråga fram, men hade kort om tid och ville verkligen ha den på en gång. Stod vid topphyllan en gång till för att se om den verkligen inte fanns där. Inte alls. En expedit strosade förbi och jag frågade honom om dem hade den filmen jag letade efter. Han tittade på mig, vände en kvarts varv mot topphyllan och pekade på den filmen rakt framför mig i ansiktshöjd. Jag kunde inte dölja min frustration, slog ut armarna och utbrast; Rakt framför en! Han tittade på mig, smålog och sade; Ja, de är de svåraste att hitta. Yeah right, du tänker säkert att jag är en komplett idiot som behöver putsa ögonen.

Idag har jag förskansat mig ett par nya hörlurar och laddat min mp3 med åtta timmars musik. Mycket mer jobb än vad man tror..

Zlatan, Zlatan, Zlatan. Det händer alltid någonting kring honom. Efter att ha varit bänkad på grund av tjafs på träning, så ska han ta chansen att visa hela världen vem han är och så blir han utvisad efter 18 minuter. Det är inte ok. Det är inte bra. Å andra sidan. Zlatan måste brinna. Han måste ha den där tändvätskan som gör att han kan utföra dem sanslösa dribblingarna, målen, passningarna och klackarna. Det medför också att han kan snedtända ibland. Göra de fula bensaxarna, knuffarna, skallningarna, armbågarna.


Det är både på gott och ont. Det kommer att hända flera gånger framöver att han klantar till det. Men det kommer desto fler gånger då han slår oss alla med häpnad och gör oss handfallna och kära i hans fotbollskonster. Det gör mig absolut ingenting att han har en svacka just nu och är lite i obalans. Juventus får inga sympatier från mig - dessutom verkar det vara rätt så klart med Scudetton för Juve. Det viktigaste för mig är att han kommer i form till VM. Där ska han visa hela världen vem han egentligen är.


Zlatan måste brinna - annars blir han bara en ordinär Mattias Jonson.....

Det tar tid att ladda ner massa låtar till ens mp3-spelare har jag märkt nu. Har harvat med skivorna sen kl halv sju tills nu (strax efter tio). Nu ska jag bara fixa ordning en schysst spellista med den rätta följden så det blir smootha övergångar. Får se hur det blir.

Det var rätt kul att se hur ens skivsamling ändrar sig genom åren. Grungeperioden i början av 90-talet med Nirvana, Pearl Jam, Stone temple pilots, Hole. Sen var det Oasis-epoken i mitten av 90-talet. Britpop därefter med olika influenser, som Blur, Primal Scream, Radiohead. Från 2000 och framåt lite mera lokalt svenneindie som Håkan Hellström, Marit Bergman, Moneybrother. Framöver blir det väl Crazy frog.....


Massa promenader i minnenas kvarter idag....

Tycker är så fint när det är mycket snö, ett par plusgrader och strålande sol. Jag får rena fjällen-vibbarna. När jag var liten åkte vi i familjen varje år till Funäsdalen där vi hade en andelstuga. Två veckor per år hade vi den stugan, en på vintern och en vid sensommaren. Vi nyttjade den mest på vintern. Då var det sedvanliga sällskapet; farföräldrarna och faster med hennes familj. Sammanlagt 12 personer. Ett jätteprojekt. Starkaste minnena därifrån är att man var tvungen att gå upp så jävla tidigt varje morgon för att kunna använda sitt dyra liftkort till det yttersta - vilket betydde att man skulle hänga på låset när liftarna öppnades och åka först när liftarna stängdes. Märk väl att vissa backar tog det över en timme att åka dit. Det är väl klart - har man som familjefader pröjsat nästan tusenlappar på liftkort så är man nog inte så benägen att dra ut på sovtimmarna.

De senaste gångerna man har åkt upp till fjällen med kompisarna, då tar man det mest lugnt och sover gärna ett par timmar extra på morgnarna. Åka några timmar. Äta burkmat. Åka ett par timmar. Basta så länge kroppen orkar. Stadiga vätskekontroller på kvällarna. Fast det var ett tag sen sist. Lite synd, hade jäkligt kul då..