Tobbes vardag

Igår spelade jag och grabbarna över 5 timmar tv-spel. Sånt känns i tummarna. Lite flådda och rödflammiga är de just nu. Lät bror ta min säng och åkte själv till tjejen för att sova där. Idag har hon mest spenderat dagen med att packa och städa lägenheten för hon ska iväg på praktik via hennes utbildning.

Lite småjobbigt är det ju att vara ifrån tre veckor, men värre saker har hänt. Bara att tugga sig genom det. Hon bad mig följa med till tågstationen och hjälpa till med väskorna. Som den gentleman jag är, hjälpte jag till att bära hennes tunga väska in i vagnen. Det var smockfullt och någon satt på hennes plats. Började känna mig en aning stressad för tåget var försenad och ville väl så snart som möjligt åka vidare. Precis när jag lyckades få henne att hitta sin plats och lämna väskan, så ropade hon; Tobbe, tåget rör på sig!


Spontan reaktion från mig var; Men, vafan! Jag skulle ju träffa kompisar om knappt en timme. Jag hade ju bestämt mig för att koppla av med lite skön fotboll (visade sig senare att det var lika bra att jag missade matchen, domaren var köpt!). Spridda fniss hördes i vagnen och tjejen log med sitt charmigaste leende och sa; Nu får vi iallafall några minuter extra att vara med varandra. Så sant så.

Jag kunde inte kontakta grabbarna för mobilen var hemma. Så, fram till Arboga där tjejen skulle byta tåg och jag fick tillbringa över en timme i en söndagsöde Arboga. Hittade en lokalpizzeria där jag åt en pizza samt läste en tidning för att låta tiden gå så snabbt som möjligt. Det hjälpte inte.

Efter mycket om och men, tack till konduktörerna som lät mig åka tillbaks utan att ta emot betalning, så kom jag hem med flera sms och msn-meddelanden till mig som undrade var jag var och var oroliga för mig. Söta grabbar.