Fartfylld helg del 3

Söndagen åkte vi hem, för att ta en avstickare till sambons mor med familj först. Vi åt, umgicks, tittade på hästar och sen körde vi den sista biten hem.

Vi har ju försökt att införa kvällsrutiner för lilljäntan, så hon ska förstå att det snart är läggdags. Men när vi reser runt och inte kan hålla rutinerna så bra, så blir det lätt lite konstigt. Speciellt med maten och efter att ha kommit hem, så var hon superhungrig och slukade en hel flaska välling. Vi uppfattade att hon ville ha mer, så vi gjorde lite mer och jag tog henne för att liksom vagga in henne till sömns.

Hon hostade till, jag tog upp henne och sen kom det kaskadkräks utan dess like. Ni kanske har sett programmet Jackass när de dricker massa mjölk för att sen spy ut allt. Det här var tio gånger värre. Det var kräks överallt. På henne, på mig, på soffan, på mattan och det var bara att slita bort alla kläder och soffklädsel och slänga allt i blöt. Bada henne, duscha mig och boka tvättid.

Bra avrundning för en helg.

Ny vecka och nya tag!

Fartfylld helg del 2

Under lördagen knallade vi, familjen och min mor, ner till centrum för att dels hitta lite kläder till jäntan och skor till tjejen. Det gjorde vi.

Därefer gick vi hemåt och mor erbjöd sig att vara barnvakt och ge oss ett par timmar till godo. Vi diskuterade vad vi ville göra. Bio? Äta ute? Gå på en långpromenad? Till sist fastnade vi för ett förslag och lade oss för att sova ett par timmar. Skönt!

Fartfylld helg del 1

Farftfylld helg med spyor som kryddade tillvaron lite extra.

Bilresa till Stockholm för att fira släkting som fyllde 75 år. Avstickare till Västerås för att köpa in en sån där myspöl som Hedda kan ligga i och mysa. Den ska liksom vara bra för henne att ligga där samt att det finns en hög kant runt om så hon inte kan krypa ut.

Iallafall så bytte vi om henne för att få lite festkläder inför kalaset. 10 minuter senare kaskadkräktes hon över sig själv och det var bara att stanna vid första bästa ställe och byta på henne. Sambon var nästintill förtvivlad över att det inte fanns några kläder som matchade med varandra men efter lite god vilja hittade vi en passande outfit.

Väl framme efter att ha plockat upp min syster på vägen var det en mycket trevlig sammankomst med familj och släkt. Hedda gjorde sitt med att charma alla med sitt åmande och kråmande. Efter några timmar åkte vi till min mor för att sova där. Vi passade på att testa myspölen och lade Hedda där med spänd förväntan.

Det första hon gjorde var att kasta sig över kanten och hasa sig ut......

Nya tider...

Drog av ett par lektioner i morse, allt från att prata om skolmassakern i Finland till vad för frågor som är bra att ställa inför ett praobesök. Det som är kul med jobbet - man får diskutera om vitt skilda saker hela tiden och det gillar jag!

Fick lite extra lunchtid och passade på att komma ut lite i det fina vädret. Man får ta vara på den tid som kommer innan regnrusket tar sitt blöta järngrepp om oss. Slank in på Sturecaféet som hade ett stort urval av sköna husmansrätter. Fastande för Bacon med ägg och stekt potatis. Blev riktigt mätt och pustar nu ut lite efter kaloribomben.

Senare idag ska vi, familjen, iväg på babysim. Första gången på ett par veckor. Förrförra gången råkade nån unge poopa i bassängen så det blev badförbud för barn, men helt ok för vuxna att bada. Jag och sambon avstod från bad också.

Sen förra veckan blev det en hel del sjukdomsfall i vår familj så vi passade - men nu jävlar ska vi plaska och sjunga massa konstiga barnramsor!

Angående fotbollsmatchen igår. Det var nog första gången på mycket länge som jag var välidgt oladdad inför matchen. Man har blivit så besviken så många gånger innan, både med resultat och inramningen med skandaler och bråk. 1-1 kanske inte var rättvis för Djurgårdens del, men varje mål räknas och med tanke på att Djurgårdens mål var en bjudning från Walid Atta (även om jag tycker att Markus Jonsson har kommit billigt undan - vad var det för schysst bakåtpass i höfthöjd?) och AIK gjorde iallafall mål av egen kraft.

Nu var man glad över att matchen kunde fortgå utan spelavbrott och läktarskandaler - även om det rådde rena kaoset utanför arenan med bråk och polisingripande efter matchen. Perspektivet och toleransgränsen har ändrats och det tycker jag är riktigt skrämmande....... 

Ah, ljuva 90-tal....

En arbetskollega ojade sig lite i personalrummet och som omtänksamma människor som bryr sig om kollegiet frågade vi vad som stod på.

Hon skulle på fest där man ska ha 90-talstema och hon hade ingen aning om hur man skulle se ut. Först satt vi där och funderade så det knakade. Man är ju indoktrinerade med 70-talsfester och kanske även 80-tal, men 90-tal? Men under de livliga diskussionerna med massa flashbacks så kom de fram;

- Mittbena! Eller pottfrisyren rättare sagt. Då man också gärna skulle ha kant på håret därbak.

- Sen var det där luggen som sprayades stenhårt för att få den rätta Tintin-looken.

- Oversizade kläder. Jag har alltså kvar jackor från den tiden som är alldeles för stora på mig nu. Och då väger jag ändå 15-20 kilo mer idag.

- Polotröjan under en stickad tröja. Vad var grejen med det?

- Sen berodde det lite på vilken musikgenre man hade som grund. Man hade ju grungen ett tag med flanellskjortor och lager på lager-kläder. Lite senare tog britpopen över med parkas och beppehatt.

Ah, den ljuva tiden...

Sen kom jag på att man brukade ju garva rått åt de bilder man ser när föräldrarna var unga och trenddängsliga med de rätta frisyrerna och kläderna.

Så om några år är det min dotters tur att garva rått åt mig när hon ser en bild där jag jag går med en pottfrisyr i mittbena och har en alldeles för stor jacka...... 

Nya tider

Studiedag igår och vi pratade om lönebildning och hur vi såg på den. Ska allt vara offentligt? Vilka resultat vill vi ska mätas? Går det att sätta rättvisa löner? En bra initiativ av ledningen som visar att det är inte så lätt som man tror.

Man utgår ju alltid från sig själv och man vill alltid ha bra cash. Hur ska de veta vad jag gör på lektionerna? De telefonsamtal man får av föräldrar eller elever på kvällarna och så vidare? Delvis handlar det om mitt ansvar att delge dem den informationen och då vänds diskussionen till en annan riktning - handlar det enbart om att marknadsföra sig själv? Att promota så att skolledningen anser att jag är oumbärlig?

Det här är ju ingen riktig van med - facket har ju alltid skött det och då har man ju gnisslat tänder för att man tyckte lönesättningen var helt uppfuckad.

Så det är sannerligen nya tider nu. Nu ska jag fixa lite presenter till skolledningen....

Tröjjakt och lite ching-ching!

Söndagskväll och man har tvättid. Jaja, man kan inte få allt - synnerligen inte bra lediga tvättider.

Helgen har varit bra. Fredagen ägnades åt umgänge med systern som kom på besök. Och även så under lördagen då vi gick till stan allihopa för lunch och leta efter bra tröjor utan luva till Hedda. Svårare än man tror. dessutom ska det godkännas både från mig och sambon. Det är ännu svårare.

En tröja hittade vi iallafall och vi får jaga mer nästa vecka då vi åker till Stockholm.

Sen var det snabbt hem för att kolla på Liverpool-Stoke som slutade 0-0 till stor besvikelse. Sen jag själv över till J för att spela en pokerrunda och vara lite social. Det var oerhört tajt, ingen åkte ut förräns vid blindsen 400/800. Då gick det snabbt och efter ett par lyckosamma floppar stod jag som slutsegrare och några kronor rikare.

Det behövs. Blöjor kostar.

Idag har vi tagit det lugnt. Många har kommit förbi på besök. M&J med sin dotter och vi grabbar kollade på boll medan damerna pratade med varandra och småjäntorna fick altinera mellan att kolla på fotboll med oss grabbar till att leka med mammorna. Vid middagstid kom I&T förbi och hängde lite och nu tvättar jag.

Imorgon är det ny dag och nya tag...

TGIF!

Helg.

Gott det.

Syster på besök, ett par fotbollsmatcher, poker, familjemys och boka flygresa står på schemat för helgen.

Den enes glädje, den andres sorg

Det går sakta, sakta uppåt för min hälsostatus. Nu är det bara hostan som biter sig fast och man får väl vänja sig vid att få hostattacker så att halsen och lungorna håller på att hoppa sig ut i några dagar till. Jag vet inte hur mycket te jag har druckit på sistone. Nästan i kaffeklass.

Fick veta häromdagen att en ansökan som jag gjorde med en kollega om en kategoriträff blev beviljad. De som bestämde tyckte tydligen att det var en väldig fin ansökan. Man gottar sig lite med det. Men, men - undervisningen för eleverna är kärnan för vårt arbete - så nu ska jag planera om hur skillnaderna för män och kvinnor i arbetslivet är. Dessutom ska det vara öppet hus imorgon för föräldrarna till högstadieeleverna. Nu tror jag inte att det blir en anstormning av föräldrar som trampar på varandra och trycker in sig i klassrummen.

Man blir väl glad ifall en kommer. Kanske inte lika glatt för eleven, men man kan inte få allt...

Fortsatt sjukstuga och gratis golftips

Man blir inte på blogghumör när hela hemmet är förfallen i sjukdomar. Eller nästan hela, jag och lilljäntan har dragits med förkylningar och sambon får stå i skottlinjen för alla snyftningar, snörvel och retliga hostattacker samt gå upp på nätterna och trösta när det inte går att sova. Sen måste ju sambon ta hand om dottern också, så det har inte varit så lätt för henne.

Igår hade skolan friluftsdag och på oliksa stationer skulle man testa olika sporter som man kanske inte brukar göra, bågskytte, dykning, golf och klättring. Jag blev stationerad på golfen och jag tänkte först att det kanske inte var fulltajmat med förkylning och vara ute hela dagen, men med superunderställ, två tröjor och vindjacka, så gick det ganska bra!

När golfinstruktören (mycket trevlig!) instruerade eleverna hur man skulle svinga, så passade jag på att ta in lite tips och knep för att påbörja min vacklande karriär som golfspelare. Jag fick till och med ett par individuella tips av honom om hur jag skulle stå och luta kroppen under svingen.

En kollega som spelar golf lutade åt mig och sa; Förra veckan var jag här på lektion och fick exakt samma tips som du fick nu. Det kostade mig 300 kronor, så passa på nu!

Som jag passade på. Har lite träningsvärk i ryggen och axlarna. Får ta en runda snart innan höstregnet förstör allt.

Nu är det två dagar kvar av den här veckan och det är bara kämpa in i kaklet. Hoppas man blir frisk på kuppen också....

Sjukstuga

Igår kväll började lilljäntan snörvla och var allmän grinig innan läggdags. Bara hon somnar, så är det lugnt, tänkte vi. Jadu, hon somnade, men vaknade efter ett par timmar. Somnade efter mycket om och men. Vaknade igen och var sur och så höll det på hela natten.

Man var lagom mör när man kom till jobbet i morse, kan jag säga.

Någon bakterie måste ha tagit henne i grepp, för på morgonen hade jag den där omisskännliga tjockheten i halsen och det var bara pumpa på med te och vatten. Kom hem, tog över skiften efter sambon som passade på att sova en timme. Sen passade jag på att sova en timme.

Nu ikväll är sambon borta på bio och givetvis fick lilljäntan en sån där kväll med magont, snörvel och allmänt risande. Det var inte en sån där nätt och lätt läggning. I över en timme skrek hon och jag försökte med alla medel för att få henne att somna. Mat, vaggning, hyssjande, mörkläggning, näsdroppar och you name it. Till sist tog jag mitt ess i rockärmen. En sång av Håkan Hellström och hon somnade (nästan) på en gång.

Nu sitter jag här på soffan och har det tyst. Varje gång jag hör henne snörvla så hugger det till i magen och jag går så tyst jag kan för att kolla henne.

Vänta, vad var det!?

Dagen efter

Man är lagom seg idag.

Lång dag igår, med småregn hela dagen och blöta skor som fick avhjälpas med plastpåsar. Bilkörningar för att vägleda vilsna föräldrar, föräldramöte, städning och sen hem för att ta över nattningen för Hedda som höll på i sisådär en timme.

kunde jag glida ner i ett varmt bad med en efterlängtad kall öl. Struntade till och med i fotbollen efter att ha sett den bedrövliga första halvleken, men det ordnade ju sig till slut.

Desto mer segt känns det idag. Jobba, jobba, jobba och sen babysim på eftermiddagen.

Det skulle vara helt ok med helg nu.

Vuxenprat

Imorgon blir det en heldag ute på vildmarken.

Vi har ju förvarnat eleverna att det har ju regnat oavbrutet i tre dagar, vilket gör att det kommer bli ganska blött ute i skogen. Så gummistövlar rekommenderas. Tror du att någon har gummistövlar? Självklart inte.

Jag kan i och för sig förstå dem. Jag hade inte heller sånt när jag var 14-15 år och att köpa såna då, stod inte så högt upp på listan, om man säger så. Förmodligen skulle jag inte heller ha gummistövlar, om det inte var för den blöta sommaren '98 och hela kollogården, som jag jobbade på, var indränkt i lera. Då fick jag kapitulera och köpte ett par.

Hade jag inte följt med till Norge på skolresan i våras, så skulle jag inte heller ha regnkläder. Men nu har jag det och jag kan säga sådär jobbigt vuxet att det är minsann bra att ha gummistövlar när man klafsar ute på blötmarken och klaga inte då när era skor är dyngsura!

För det kommer de att bli...

Man måste börja nånstans..

Sambon hade ju sin utekväll i lördags. Grundade lite hemma med sin kompis, medan jag och Hedda tittade på fotbollen. Iallafall jag, Hedda tyckte matchen var så tråkig att hon somnade till redan i första halvlek.

Till sist gick damerna ut. Hedda sov och jag kollade på någon dålig film. Fick lite lägesrapporter från sambon om hur det gick. En halvtimme på krogen - sen fick det räcka, tyckte hon. Käkade lite snabbt, och så var hon hemma. Jag hann inte ens titta färdigt på filmen när de kom hem!

Nåväl, en utekväll är en utekväll om bara för en halvtimme lång.

På söndagen tog jag ett fika med några kompisar. Fick köra stackars
BigB som har opererat foten till caféet. Pratade om ditten och datte, sen var det hemmakväll med våfflor och Superhero movie. Den var rätt kass.

Idag har man jobbat. Inte så tung måndag. Kan göra med att man lekte tittut med Hedda på morgonen. Piggar upp väldigt mycket!


Barnvakta sitt eget barn?

Sambon ska tillsammans med sin kompis gå ut ikväll och ha kul.

Det har jag uppmuntrat henne att göra i ett par månader, men det är nåt med det där bandet mellan mor och barn som uppenbarligen gör det svårt att släppa varandra bara för några timmar. Det har hänt att min sambo har ringt mig när jag själv gått på en långpromenad med dottern och krävt att vi ska gå hemåt för nu har det gått hela en timme utan oss, eller henne bara.

Men nu känner hon sig reda för en utekväll och jag ska mest bara hålla ställningarna hemma.

Det lustiga är att när jag säger det till folk, så är det påfallande många som säger att; jaha, så du ska vara barnvakt!

Alltså, kan man vara barnvakt åt sin egen dotter? Ska min sambo ge mig ett par hundralappar till mig när hon kommer hem som tack för besväret. Det kanske jag borde kräva?

Nä, för min del tycker jag att det låter konstigt att man säger att ens pappa ska vara barnvakt åt sitt eget barn. Hon är mitt barn och jag tar hand om henne. Som en föräldrer. Det ser jag inte som någon uppoffring, utan som ett privilegium!


Lova inte för mycket!

Jag kan ha försatt mig i knipa.

Jag jagade efter några böcker som inte fanns någonstans och var således tvungen att skicka ut ett mail för att efterlysa dem. Det kan ju finnas några som ligger och dammar i någons bokhylla. Så jag skrev snabbt ihop ett mail med någonting om att får jag några ex så kan jag hjula på skolgården. Bara för att skoja till det lite.

Jäklar vad det rasslade till i maillådan,

De flesta hade inte, men ville veta när det skulle vara dags. Någon hade, men bara ett ex och då as ju jag att det krävdes mer innan jag riskerar liv och lem i åsyn av kollegiet. Nu hetsar alla att leta efter flera ex bara för att se till att jag måste stå för det jag har skrivit.

Inget ont som har något gott med sig - nu letar iallafall alla efter böcker som jag behöver. Även om det kan stå mig mycket, mycket , mycket dyrt......

Det STORA problemet

Idag har vi haft ett möte i arbetslaget och försökt styra upp hur vi ska ha föräldramöte nästa vecka. Vi ska åka bort med klassen och spendera hela dagen på ett vildmarksställe. Sen på eftermiddagen, framåt kvällen ska elevernas föräldrar ansluta sig till oss och vi ska ha möte där på plats kring eldstaden.

Lite annorlunda än det vanliga stuket och det är ju faktiskt kul.

Men vårt största problem som vi diskuterade mest om under vårt arbetslagsmöte var hur sjutton kommer vi kunna ha kaffe på kvällen? Vi pratade om snabbkaffe, men det blir nog svårt att ordna varmt vatten till 20 personer. Kaffe i termos, men hur gott smakar sånt efter 12 timmar i termos?

Efter mycket om och men och massa grubblerier, så får vi meddela föräldrarna att de får ta med sitt eget kaffe.

Men vi då? Det hade vi inte löst än. Förhoppningsvis kommer det finnas barmhärtiga föräldrar som bjuder på lite kaffe till oss abstinenskliande lärare.


Mata bebis

Man har börjat få in olika fasta rutiner hemma. Man kommer hem, överöser med pussar på jäntan och sambon får också sin del, uppdaterar sig om vad som har hänt under dagen och fixar middag.

Min och sambons middagsrutin var, förr i tiden, att laga mat och sen äta tillsammans vid tv-bordet. Nu när Hedda är med och ska äta middag tillsammans med oss, så har vi bestämt att vårt barn ska inte bli sån där tv-epileptiker utan vi ska äta tillsammans vid matbordet i lugn och ro.

Det brukar se ut ungefär så att jag och sambon turas om att äta medan den andra matar Hedda. Nu vill jag inte skuldbelägga oss att vi är slarviga med att mata henne, men det är svårt att mata en sex-månaders baby. Det är inte så att de, eller iallafall hon, sitter still och blir matad.

Man får räkna med lite felträffar....



Men nu anser hon att hon börjar bli stor nu. Liksom, hallå, jag är faktiskt sex månader. Jag kan äta själv! Och vi vill ju vara lite progressiva icke-curlande föräldrar, så hon får testa hur det är och upptäcka att det är minst lika svårt som att mata någon. 



Snart vill hon väl ha EU-moppe också.....

Längtan efter att inte hinna med det man har tänkt sig

Jobb, jobb, jobb.

Och sen när man kommer hem, så är det inte precis att man kan lägga sig på soffan och pusta ut.

Ändå känner man sig hyfsat pigg och glad. Ett litet barn ger så mycket energi åt en så att man nästan inte vet vart man ska ta vägen. Det är nästan sådär jobbigt att åka iväg till jobbet på morgonen, även om man är trött, så är det för att man kommer missa några timmar med jäntan.

Åh, vad jag längtar efter att vara pappaledig! Jag har så många planer, som min sambo bara skakar huvudet åt. Var glad om du överhuvudtaget hinner med nåt som du har tänkt dig, säger hon.

Jag tror nog att det ska gå. Jag menar, jag är ju van att leda grupper med massa hormonstinna tonåringar. Då ska jag nog kunna klara av en ettåring hela dagarna. Hur svårt kan det egentligen vara?

When the shit hits the fan

Tre matcher hann man se under helgen, mer eller mindre. AIK i lördags och Liverpool igår och en till som jag redan har glömt bort vilka som spelade. Båda de viktiga matcherna var bedrövliga och det känns verkligen som man har slösat bort ett par timmar på att se sånt här skit.

Det är ju det här som är problemet med fotboll. Man kan aldrig veta innan om det kommer bli en av dem bästa matcherna man nånsin har sett eller en sån match som inte ens Simon Bank skulle tycka om.

Jag kan ju rakt av erkänna, även om ansiktet blir varm av skam, att jag missade Liverpools klassiska vändning i CL-finalen år 2005. Men ibland har man ju varit på plats och sett en fantastisk match som gör att man bara ler fånigt i flera timmar. Senaste matchen var nog ÖSK-AIK, då AIK vann med 4-1. 

Så man vet aldrig. Så därför kan det bli så ibland att man reser sig från soffan när slutsignalen har gått och är förbannad över både lagets usla spel och att man själv är en idiot som har kastat bort två timmar åt att se skiten.

Men nästa helg så är vi där igen. Laddad och hoppfull om en härlig match. Går aldrig att ändra på. Hoppet är ju det sista som överger människan.

Det kan en fotbollssupporter verkligen skriva under på....