Längtan efter att inte hinna med det man har tänkt sig

Jobb, jobb, jobb.

Och sen när man kommer hem, så är det inte precis att man kan lägga sig på soffan och pusta ut.

Ändå känner man sig hyfsat pigg och glad. Ett litet barn ger så mycket energi åt en så att man nästan inte vet vart man ska ta vägen. Det är nästan sådär jobbigt att åka iväg till jobbet på morgonen, även om man är trött, så är det för att man kommer missa några timmar med jäntan.

Åh, vad jag längtar efter att vara pappaledig! Jag har så många planer, som min sambo bara skakar huvudet åt. Var glad om du överhuvudtaget hinner med nåt som du har tänkt dig, säger hon.

Jag tror nog att det ska gå. Jag menar, jag är ju van att leda grupper med massa hormonstinna tonåringar. Då ska jag nog kunna klara av en ettåring hela dagarna. Hur svårt kan det egentligen vara?

Kommentarer
Postat av: mamman

Ha Ha HA! Lycka till!

2008-09-02 @ 17:37:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback