Tobbes vardag

Man har ju såna där träningsperioder, eller snarare icketräningsperioder då man tar ett fast grepp på magen och säger; nä nu får det vara nog och så köper man ett nytt gymkort eller snörar på sig joggingskorna och tar en runda.

Förra året hittade jag en ny träningsform som kallades för crossfit. Den passade mig väldigt bra. En blandning av styrka, kondition, smidighet och jävlaranamma. I stort sett skulle man blåsa på i 10-15 minuter och sen var det färdigt. På pappret låter det enkelt, i verkligheten var det fruktansvvärt jobbigt och plågsamt. Men jag fick snabbt resultat. Det var nog den fortaste utvecklingen jag har varit med om.

Men det var mentalt jobbigt att ställa sig in på att ge allt vad man har 3-4 gånger i veckan. Det höll i några månader. Sen pallade jag inte mer. Under våren har jag tränat sporadiskt och sen fick jag ett sånt där ryck i slutet av maj att jag skulle börja löpträna.

Jag hatar löpträning. Men den är ju överlägset den bästa konditionsträningen. Så jag satte upp ett par mål. Jag skulle springa milen på under en timme och jag anmälde mig till Sveriges tuffaste terränglopp på en mil som skulle bli av den 8 oktober.

Jag började löpa. I början var det segt. Ute i Hovsta finns det en löpslinga på fem kilometer. Första gången jag sprang den, så gick det på 23 minuter.

Jädrans vad bra det var och jag skröt om det hemma och sa att jag har ju väldigt bra grundkondition och det sitter minsann i benen och ett par gånger till så kan jag nog pressa ner till 20 minuter.

Nästa gång jag sprang den, så visade det sig att jag hade sprungit fel och det var snarare 3,5 kilometer...

Sedan visade det sig att jag sprang fel på den andra också. Även de fem följande gångerna sprang jag fel, tills jag äntligen hittade den där markeringen som visade vart jag skulle springa. Då klockade jag på 25 minuter. Helt okej.

Sen gav jag mig in på att springa en mil.

Från jobbet till hemmet är det nästan exakt en mil. 52 minuter tog det och jag var väldigt nöjd. Det var början av september och jag kunde vässa formen en bit till innan det var dags.

Sen kom hostan.

I två veckor bet jag ihop och åkte till jobbet varje dag. Träning var inte att tänka på. Bara att överleva dagen. Sen gick jag in i den berömda väggen och febrade mig genom en helg. Medicin gavs och jag fick knapra penicillin en vecka.

SEN kunde jag träna igen. Har hunnit med tre försiktiga men jobbiga löpturer under 1,5 vecka. På lördag ska jag springa Tjurruset i Stockholm. Idag fick jag mail från arrangörerna om vad som väntar mig på lördag.

- Den här banan blir den tuffaste hittills. (Suckar...)


- De ska ha funktionärer i våtdräkter. (Det är den nivån. För helvete - våtdräkter!!)


- Olika hintar om vad som komma skall - bland annat löpning genom ett träsk på 800 meter.  (H-E-R-R-E-G-U-D!!)


- Till sist säger de att man ska använda gamla slitna träningskläder. För det kan vara svårt att tvätta kläderna rena efter loppet........

Jag hade som mål att ta mig runt banan på en timme och 15 minuter. Jag reviderar nog det målet till att ta mig runt banan överhuvudtaget.......



Jag om tre dagar........