Med vänner som du, behöver jag inga fiender....

En nära vän berättade för mig att han hade tagit bort min blogg från Favoriter.

Först så kände jag mig lite förnärmad. Sen så tänkte jag att det är ju ganska rimligt. Det passar ju sig inte att ha massa länkar som tar massa plats i datorn.

Sen föreslog han det värsta. Att jag skulle offentliggöra att min blogg är död. Det finns en poäng i detta. En blogg ska vara uppdaterad och någorlunda läsvärd. Som bloggarna på topplistan på blogg.se.

Men för min del så finns det en rätt så fina minnen i bloggen som jag vill ha kvar. Och vill att den ska fortsätta leva så jag om några år kan läsa tillbaka och småskratta åt det som har hänt. Så nu jävlar!

Vad har hänt sen sist?

Lillgrabben går nu. Det gjorde han strax efter sin födelsedag som bara var ett inlägg sen, men i reell tid var det tre månader sen. Jag bara förtydligar det.

Lilljäntan utvecklar sitt språk enormt just nu. Fast det sliter lite i ens hörapparat när hon ska berätta om precis A-L-L-T-I-N-G.

Jag är pappaledig nu. Fast namnet "ledig" stör mig mer och mer. Det borde heta "föräldrajobbar". Det är inte en dans på rorsor att hålla reda på två ungar som är i sina bästa forskningsår. Allt ska dras fram och testas.

Min split vision har blivit jäkligt bra, måste jag säga.

Sambon jobbar heltid och trivs ypperligt.

Jag har kommit igång med träningen och ser just nu inte fram emot att publicera det här inlägget, för då måste jag resa på mig och det kommer att kännas big time i framsida lår.

Min nära vän - just nu är han inte så nära, han sårade faktiskt mig lite grann - sa att en blogg ska uppdateras åtminstone varannan dag. Jag kan inte garantera det, men bloggen will never die........

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback