Bra läkkött
Med Voltaren och uppmjukningsövningar för axeln så har den repat förvånansvärt fort. I morse kände jag att ifall det fortsatte att bli bättre, så kanske, kanske skulle jag kunna spela.
Det blev bättre och jag ilade till Rosta Gärde för att spela match. Klart grabbarna behöver mig. Det är ju stor skillnad om vi är fyra eller fem avbytare.
Och jag kan säga att det var nog det som avgjorde. Vi kontrollerade matchen från början till slut - det var konstant press på motståndarmålet och deras enda möjlighet till mål var fasta situationer där de kunde etablera lite tryck. Då fick man jobba lite. Framför allt hålla i deras tröjor så de inte skulle hoppa högre än mig.
Givetvis utan att domaren ser det. Vi är alla ögontjänare på planen.
Men det var mest spel mot motståndarmålet och hade det inte varit för deras mycket duktiga målvakt, så hade vi vunnit mer än med 2-0. Det blev lite för omständligt spel. Man ville avluta snyggt och då blev det mest pannkaka av allt. Själv är jag ju allergisk mot offensiva räder. Fick in ett par sköna kroppstacklingar utan åtgärder från domarna. Det är jag lite besviken över. Helt uppenbart är att jag måste tuffa till mig!
Det bästa var iallafall att det var första gången laget höll nollan. Vårt försvar är som en, ährmm, mur!
tumme upp! :D
Tack! =)
Du kan inte mena allvar att du är nöjd med oavgjort???
Ok syster.. Smuttat lite för mycket av vodkan? Var nånstans hittar du oavgjort OCH nöjd??