Annorlunda morgontider
När man läser gamla blogginlägg av undertecknad, så ler man lite åt den gamla goda tiden då man tyckte varje morgon var lite av en golgatavandring av att gå upp på morgnarna och ta sig till jobbet. Snooze var min bäste vän och jag skar av en moment efter varje snooze så att jag kunde ligga och dra lite längre. Ibland var det frukosten som rykte eller att jag kunde ta den där planeringen lite senare eller att jag fick ta en raggardusch istället för den vanliga.
Allt, allt, allt för att ta en minut eller ett par till för att ligga kvar i sängen. Sen är det bara att blåcykla till jobbet för att hinna till första morgonlektionen. Framför allt morgonlektionerna var de värsta man visste. För det betydde att man var tvungen att stressa dit och inte ha den lilla tiden till en kopp kaffe innan.
Det är inte riktigt samma sak nu. Kan man säga.
Först är det bara ett under ifall man sover fram till själva larmtiden. Oftast vaknar någon av kidsen vid sex-halv sju tiden och det är bara att gå upp och fixa välling eller mjölkersättning. Och det är bara att käka frukost själv och där går dagen igång. Man kommer faktiskt i tid, i god tid till och med, på morgnarna och man hinner ta en kopp kaffe, slänga ett par ord med andra kolleger och kolla genom dagens planering. Har morgonlektion varje dag och det är helt okej! Hinner ändå ta den där koppen kaffen som är ganska avgörande för hur dagen kommer att bli.
Fast den senaste veckan har det gått lite krus med det där. Kidsen vaknar lite senare. Det är mörkare ute och man går upp med ett ryck och inser att det är ganska kort om tid att vara installerad på jobbet.
Men man är ju härdad och vet vad som gäller. Trycka in ett par mackor med en unge i famnen, duscha snabbt och klä på sig nästan samtidigt. Blåcykla till jobbet och den här gången hinner jag faktiskt ta den där morgonkaffet iallafall.
Allt det här tyder ju egentligen bara att jag håller på att bli väldigt vuxen.....
Allt, allt, allt för att ta en minut eller ett par till för att ligga kvar i sängen. Sen är det bara att blåcykla till jobbet för att hinna till första morgonlektionen. Framför allt morgonlektionerna var de värsta man visste. För det betydde att man var tvungen att stressa dit och inte ha den lilla tiden till en kopp kaffe innan.
Det är inte riktigt samma sak nu. Kan man säga.
Först är det bara ett under ifall man sover fram till själva larmtiden. Oftast vaknar någon av kidsen vid sex-halv sju tiden och det är bara att gå upp och fixa välling eller mjölkersättning. Och det är bara att käka frukost själv och där går dagen igång. Man kommer faktiskt i tid, i god tid till och med, på morgnarna och man hinner ta en kopp kaffe, slänga ett par ord med andra kolleger och kolla genom dagens planering. Har morgonlektion varje dag och det är helt okej! Hinner ändå ta den där koppen kaffen som är ganska avgörande för hur dagen kommer att bli.
Fast den senaste veckan har det gått lite krus med det där. Kidsen vaknar lite senare. Det är mörkare ute och man går upp med ett ryck och inser att det är ganska kort om tid att vara installerad på jobbet.
Men man är ju härdad och vet vad som gäller. Trycka in ett par mackor med en unge i famnen, duscha snabbt och klä på sig nästan samtidigt. Blåcykla till jobbet och den här gången hinner jag faktiskt ta den där morgonkaffet iallafall.
Allt det här tyder ju egentligen bara att jag håller på att bli väldigt vuxen.....
Kommentarer
Trackback