Som en blöt yllefilt
Nu märker man av novembermörkret.
Det är mörkt när man går upp.
Det är mulet hela dagen.
Det är mörkt när man åker hem från jobbet.
Inte så jäkla konstigt att man är trött. Dessutom den här känslan av blöt yllefilt över en. Det är kallt, det är fuktigt, denna blötkyla som går ända in i märgen.
Just nu vill jag bara hem, klä på mig lite extra varmt och krypa ner i en varm säng. Sånt kunde man göra för ett år sen. Nu är det snabbt hem, snabbt äta en macka och snabbt åka iväg till badhallen för babysim. Och jag har kollat typ fem gånger om badbyxorna verkligen är nedpackade i ryggsäcken.
Och, ja det är dem. Eller vänta nu?
Bäst att kolla igen....
Kommentarer
Trackback