Tobbes vardag

Idag på eftermiddagsfikat satt jag i personalrummet och drack en kopp kaffe. Missbedömde avståndet till bordet med ungefär 20 centimeter och släppte därmed koppen rakt ner på golvet medans jag pratade med en kollega. Det kraschade ordentligt, alla hoppade till och såg på mig med förfärade ansiktsuttryck. Den normala reaktionen av mig borde vara att jag säger något i stil med "hoppsan så det kan gå!" och sen ge en harang av ursäkter.

Istället vred jag bara huvudet mot olycksplatsen. Såg bedrövelsen. Ryckte urskuldande med axlarna och fortsatte sen med diskussionen.