Reflektion över vänskap
En vän skrev ett väldigt tänkvärt inlägg om vad vänskap är för något och vilka kriterier som bör uppfyllas. Jag håller med om det mesta och började själv reflektera över kring det ämnet.
Jag tror att om alla frågar sig själv och svarar brutalt ärligt om hur många riktigt goda vänner man har, så svarar man förmodligen i dem flesta fall, väldigt få. Man kan känna många, men man känner väldig få.
Om jag blickar på mig själv och analyserar de människor jag har umgåtts med under min tid, så är det väldigt periodartad. Grundskoletiden, Hisus-tiden, gymnasietiden, UH-tiden, Örebro-tiden. För varje period så umgicks jag med ett visst antal människor och byggde starka vänskapsband. Trodde jag.
För många umgås jag inte med längre. Inte av konflikter eller att vi växte ifrån varandra, utan att vi tappade bort den gemensamma plattformen vi hade. Utan gemensam plattform, så krävs det en mycket starkare vänskapsband utöver det vanliga Hej, hur'e läget och ska vi ta en öl ikväll? Visst, krockar vi på varandra så blir det säkert ett litet glädjetjut och en kram. Vi pratar med varandra om hur allt är och vad som ska hända. Men vi träffas inte av egna initiativ.
Med några få så är det så. Med några pratar man med av eget intresse. Vissa mer sällan än andra, men man känner att det finns en solid vänskap som har byggts under flera år och överlevt olika tidsperioder. Tilliten man måste känna för varandra. Att veta att jag kan lita på vännen fullt ut och känna tvärtom också.
Just nu så står jag inför en ny period. Jag kommer att ha ett betydligt mer begränsat tidsutrymme dem närmaste åren och den tanken oroar mig lite grann. Med vilka kommer det bli en fortsatt stark regelbunden kontakt? Med vilka kommer det bli mer sporadisk? Sånt är faktiskt omöjligt att svara på. Av egen erfarenhet kan det visa sig vara helt annat än vad man trodde från början. De jag inte tyckte om från början, visade sig vara riktiga bra vänner längre fram.
Det är förmodligen så man ska göra om man vill bygga upp en bra vänskap med mig. Ge mig ett dåligt första intryck. Då kan det bli någonting.