Tobbes vardag

När jag fick ett brev i mitt lärarfack i eftermiddags och såg var det var för något, så fick jag lite ont i magen. Det är dags för Grabbhalvan igen. En fem kilometers plåga som överträffar munsköljmedel med råge.

Det värsta är ju definitivt att jag är totalt oförberedd på loppet. Jag har inte tränat ett dugg konditionsmässigt den senaste månaden. Och det var inte så mycket innan heller. I fjol tränade jag åtminstone, dels för att de var första gången och dels för att det var ett vad sinsemellan grabbarna. Då fick jag den mycket positivt överraskande tiden 22.41. Det var jag jättenöjd med.

Det komme definitivt inte bli lika bra nu. Jag har iallafall en fördel jämfört med i fjol. Nu vet jag hur loppet ser ut och kan därför disponera krafterna lite bättre. Ja, iallafall de få jag kommer att ha. De tar väl slut efter två kilometer. Annars är det inte så mycket mer fördelar. Det regnade i fjol - det verkar göra det imorgon också.

Så, ser ni ett nummer 698 imorgon och denne försöker flämta fram något under tiden, så försöker han bara säga; Varför? Varföööör? Jag vill döööö....