Tobbes vardag

Ja, som sagt var jag på buggkurs under hela helgen. Började i fredags och jag mötte tjejen utanför kurslokalen några minuter innan kursstart. Vi letade oss in till själva rummet där vi skulle dasna och mötte andra förväntanfulla ialla olika åldrar.

Kursledaren började med att bjuda på kaffe och det bådade gott, fast han skvätte lite vatten på mig när han ville fixa till sin frisyr. Vi började med grundstegen och de mest elementära snurrarna. Det var det vi fick lära oss första kvällen och nöta in det. Det gick ganska bra. Jag fick vet att jag kan dansa lite ryckigt och måste röra mig med med höfterna. Svårt för en stel svensk som mig, men det får man väl fortsätta öva på.

De följande dagarna fick vi lära oss mera moves och olika steg. Det mesta började släppa. Första dagen dansade jag mest med tjejen som är ganska bestämd av sig och som en paso doble-duell fick jag vara fast och visa att det är jag som för. Sen skulle vi byta partners och jag överraskades av hur lealösa de andra var. Jag behöver nog lite motstånd och kamp för att dansa bra. Det tilltalar ju min aggressiva tävlingsinstinkt.

Det svåraste var nog att hela tiden komma på vad för moves man ska göra härnäst. Vi fick lära oss, tja, 7-8 olika rörelser och de ska man kunna variera med i oändlighet. Man vill ju inte vara tradig och enformig, så man ska hela tiden försöka variera och vara lite påhittig. Som en påpekade under kursen; "vi kvinnor behöver ju bara hänga med, men ni män måste ju hela tiden vara på tå och komma på saker:"

Ja, det är ett tungt ok på våra axlar när vi dansar.

Tjejen har fått mersmak av detta och vill följa lärarens råd om att fortsätta dansa för att hålla kunskaperna vid liv. Man rekommenderade att åka ut till Brunnsparken för att dansa i flera timmar. Så nu vill tjejen att vi far dit och dansar framöver. Jag nickar medhållande, men samtidigt dyker en stilla undran upp i mitt bakhuvud - vad har jag egentligen gett mig in på?