Badmintonmatchen
För ett par veckor sen utmanade J mig på badmintonmatch. Det är rätt sällan vi tävlar mot varandra överhuvudtaget, mestadels för att jag är en otrolig grinig vinnarskalle och vinner för det mesta. Men i badminton är det faktiskt jämn nivå mellan oss;
J.
Beskrivning: Kort och kompakt. Har en rekylliknande dödlig smash. Uppväxt med stenhård sovjetisk drillning av badmintonspel i sin ungdom, därav en naturlig rörelsemönster på badmintonbanan. Urusel kondition. Ska helst inte ha uppvärmning för då skenar pulsen iväg.
Status: 7/10 första 15 minuterna, sen kraftigt fallande.
T.
Beskrivning: Lång och spenslig. Sega smashar som med nöd och näppe klarar sig över andra sidan. Uppväxt med lättsam sommarsvensk badmintonspel med bensinmacksracketar och plastboll som gick sönder eller försvann i buskarna efter två dagar. Hyfsad kondition. Klarar av att hålla tempot länge.
Status: 6/10.
Vi hann med två matcher. Båda var jämna. Den första vann J i två raka set. Jag hittade ingen bra motmedel för hans stendhårda servereturer som föll det avgörande poängen. 21-18, 22-20 blev ställningen. Redan där märkte jag av hans trytande ork och försökte hålla ett högt tempo hela tiden, så han inte hann återhämta sig. Så andra matchen vann jag relativt enkelt. 21-17, 21-16. Således blev det ju oavgjort, men ifall vi skulle hinna med en tredje, så är jag stensäker på att jag skulle ha vunnit.
Man är ju en grinig vinnarskalle. Såna vinner alltid i längden.
Apropå vinnarskallar: jag eller J låter er vinna för att behålla lugnet i omklädningsrummet ;)