Tobbes vardag

Fyra mil är inte att leka med. Speciellt inte om man ska cykla och inte har en röv av sten. Då krävs det lite av en.

Hemfjärden runt är en cykelled på fyra mil. P har tjatat hela sommaren om att cykla den, så nu var det dags - speciellt när väderprognoserna, för en gångs skull, var positiva. Det började bra, trots B:s ovana med sin lånade cykel vars växlar inte riktigt lydde honom. Vi tog en paus vid Glanshammar på en 45 minuter förlunchintagande och allmänt slappande. Sen cyklade vi en halvtimme till Alesund (hette den så?) och fick vänta en timme för att färjan skulle ta oss över floden på den oerhörda sträckan på sex meter. Det var bara att ställa cykeln åt sidan och gå till det strategiskt belägrade caféet och ta en kopp kaffe. 

Efter den oerhörda sträckan på sex meter över floden, så kom vi fram till Hjälmarbadet. Jag tog mig an badbyxorna och gjode ett sekundsnabbt dopp i det minst sagt iskalla vattnet. Uppiggad av doppet, iallafall jag, så cyklade vi vidare och vid varje uppförsbacke så påminde lårmusklerna oss dess existens.

Väl framme så var vi inte såpratglada, utan vinkade bara av varandra med ett slött "hej" och längtade hem till mjukare stoppningar än en cykelsadel.

Väl hemma, så var det förbannat skönt att sätta sig på soffan. Och nu ska det bli förbannat skönt att lägga sig. Fast att man vet att det kommer göra förbannat ont i hela kroppen när man ska stiga upp imorgon......