Tobbes vardag

Idag har vi studiedag. En dag som ska ägnas åt värdegrunder och klimathotet. På en konferenslokal 50 meter hemifrån mig föreläste en person om värdegrunder och betonade mycket av praktiska övningar och beteenden. Det var tredje gången jag lyssnade på honom. Han är bra. Det är inte det som är grejen, men har man hört samma historia så uppmärksammar man andra saker.

Som att hans föreläsningar är rena karbonkopior med varandra. Varenda ord och skämt är den samma. Till och med hur han lägger fram skämtet så använder han precis samma rörelsemönster som förr. Det fångade mitt intresse. Innehållet kommer jag inte ihåg av så mycket idag, men jag har ju hört det förr, så jag missade ju ingenting.

Sen var det lite grupparbete om det vi fick lyssna på. Lite dödfött som vanligt. På eftermiddagen skulle vi gå på bio för att bli mer uppmärksamma om klimathotet som skall drabba oss alla. En obekväm sanning. Samma film som jag såg med en klass för några månader sen. Jag sade till chefen att eftersom jag redan har blivit upplyst av Al Gores klimatfrälsningståg så kunde jag istället åka till jobbet och fixa lite papper. Det gick han med på, speciellt efter att jag hade smågnällt om att jag redan lyssnat på föreläsaren två gånger.

Ska man smågnälla, så ska man göra det strategiskt. Smågnälla i närheten av viktiga personer som har makten att få saker att hända. Och så blev det hänt. Jag sitter på jobbet och fixar lite papper, medan resten av kollegiet får se Al Gore prata om den framtida möjliga undergången.

Det känns som jämnt ut, tycker jag.