In i det hårda livet

En årskurs är iväg på prao veckan ut och några lektioner försvinner. Då tror säkert de flesta att man kan koppla av och njuta av lite extra fritid. Men nehej då. Mejllådan plingar till och vikariesamordnaren kollar med mig om jag kan ta två vikarielektioner eftersom dem ordinarie lektionerna är strukna. Han kollar mig! Men tji fick han. Har redan bokat upp mig dem tiderna han behöver mig, så jag avböjde bestämt och ovänligt.

Äh, jag gillar honom. Han är bara lite för frikostig med vikariejobb.

Jag är upptagen med dem tiderna eftersom jag ska flänga runt i stan med ett par elever och göra praobesök. Komma dit, känna på miljön och sudda bort alla oklarheter som kan tänkas råda inför praoveckorna. Nu ska eleverna känna på det som kallas för arbetsliv och hårt slitande för brödfödan. och så säger folk att elever aldrig får känna på verkligheten!

Kommentarer
Postat av: Madzia

hmmhmm...vissa praojobb är faktiskt rena lyxlivet! Bättre än skolan så... ;P men tolkar det där som ironi...

2006-10-11 @ 23:12:52
Postat av: Tobbe

Vänta du. När man kommer ut i arbetslivet, så längtar man ju tillbaks till studielivet med alla sovmorgnar och flexibla arbetstider. Ångesten för tentorna var ju bara en liten fjärt jämfört med att ha mål att varje lektion ska vara färdigplanerad.... =)

2006-10-12 @ 13:52:08
Postat av: Madzia

Haha..bra jämförelse! O du, jag har testat på arbetslivet så jag vet, inte helt grön! :P O visst saknade jag lite skolan hehe...helt klart bättre men skillnad på grundskolepraktik och Universitetpraktik! =)

2006-10-12 @ 20:40:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback