VM-finalsintryck

Har inte sagt så mycket om själva finalen att jag tippade rätt och var också bäst av alla svenskar på den sidan jag och några andra tippade på. Ok, nu ska jag sluta skryta.

Tyckte finalen var bra. Blev faktiskt överraskad av att det var välspelad och öppen match, med tanke på speciellt Frankrike har spelat. Mycket tack vare att det blev mål redan i början. Men säkerhetsdefensiven fanns ju där hela tiden. Italienarna vibrerade så mycket mer än fransmännen, tyckte jag. Det var mer puls när Italien spelade än tvärtom. Därför kändes det logiskt att de vann efter straffarna.

Förr tyckte jag att straffar var en lotteri. Det senaste året har jag ändrat uppfattning. Det är ingen slump att tyskarna har vunnit alla straffläggningar förutom en gång genom mästerskaperna och att engelsmännen har förlorat dem flesta. Det handlar om mentalitet och styrka. De sakerna hade Italien den här gången. Efter skandaler, skador, avstängningar och självmordsförsök skulle de visa alla jävlar i världen att den här gången tänker vi inte vika ner oss!!


Zizou kräver ett eget stycke. Jag har njutit av hans spelande förr. De senaste åren har han sett slö och oinspirerad ut. Ändå kunde han glimta till och visa sin storhet under enstaka matcher. Hans storhet under VM har bara visats i tre matcher; åttondelen, kvarten och semin. I finalen visade han sin mörka sida. Den sida som många blundar förr. Den sidan är inte ovanligt att det dyker fram hos honom. Jag ska inte hyckla. Jag beundrar råskinn med skräckblandad förtjusning. Folk som Materazzi eller Roy Keane kan kapa folk utan skrupler. Jag gillar såna spelare för att dem behövs för att fylla en dimension i fotbollen plus att det är ofta det enda de kan.

Zizou ska vara så mycket större än så. Han ska tillhöra det vackra spelet. Istället låter han sig provoceras och i sin sista match i karriären, i en VM-final, få hjärnsläpp och tjurrusa med skallen före in på Materazzis bröst. Varför? Så inihelvete dumt. Hans anseende svärtades så mycket för mig. Det momentet kommer vara den som visas för mig när jag tänker Zizou. Inte hans vackra spel. Och det är för jävla synd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback