Tobbes vardag

El är bra. El är livsviktigt. När det inte finns el, så blir ens tillvaro väldigt hackande. Lördag kväll stod jag i duschen och gjorde mig i ordning för 70-talsfesten. Plötsligt släcktes lampan och min första tanke var att någon hade fått för sig att vara lite rolig och busa med mig. Men sen kom jag på att det måste vara omöjligt. Dörren var ju låst. Kanske strömavbrott? Hade ändå ingen lust att famla ut och fråga vad som hade hänt, så jag duschade på och famlade efter tvålen och handduken. Efter mycket om och men, gick jag ut och kunde då konstatera att hela kvarteret var mörklagt.

Fram med stearinljusen och leta fram mina kläder. Fixa till mig med två fladdrande ljussken vid sidorna. 1600-talet möter 2000-talet liksom...

Det allra läskigaste var ju att gå i trapphuset och det var alldeles becksvart. Jag såg ingenting! Man vill ju inte ramla i trappor, sånt gör ju ganska ont, så jag gick ytterst försiktigt ner och klarade av livhanken.

Brorsan fuskade, fick jag senare veta, och tvingade mamma gå med honom i trapphuset med ett ljus.

Väl på plats, så var det kul med 70-talsfesten. Hade förväntat mig fler som jag kände, men det var ändå kul att träffa dem som man inte har setts på över 5 år. Mycket snack, mycket dricka och klockan halv fyra stupade jag i säng. Hade passat på att skicka ett patetiskt fylle-sms till tjejen. Måste sluta med sånt....


Söndag morgon tvingade jag mig upp och slog följe med familjen till Skansens julmarknad. Det var smockfullt och jag vägrade gå in i dem heta kvava hantverksbodarna. Senare gick vi till Skansens akvarium och bekantade oss med koalorna Teddy och Freddy, krokodiler och massor med ormar.

På tåget hem sov jag hela vägen och väl hemma sov jag hela kvällen. Är ändå fortfarande trött. Längtar till helgen.....