Tobbes vardag

Upp tidigt för ett möte, lyckligtvis var det i Örebro för en gång skull. Annars måste man upp i ottan för att sitta på ett tåg och känna ångest för att det är bara jag som åker tåg på en söndagsmorgon och ingen annan. Sen vägen hem är det också ångest, man vill bara hem så fort som möjligt, men måste sitta på ett knökfullt tåg där småungar springer fram och tillbaka och skriker så att trumhinnorna vill strejka.

En grej som hände för ett par år sen.

En tidig resa på en söndagsmorgon till Stockholm. hade en öppen biljett, steg in på en tom vagn och tog en plats på måfå. Blundade och föll i sömn rätt så raskt. Efter en stund knackar någon på min axel.


Vaknar yrvaket och försöker fokusera blicken på personen som vill mig något. Han visar upp sin biljett och jag uppfattar att han säger; Du sitter på min plats. Sträcker på mig och blickar framåt. Inte en enda plats är upptagen. Vänder på mig och ser samma sak; inte en enda plats är upptagen. Med andra ord. Det finns ett hav av lediga platser han kan sitta på, men han vill sitta på den enda som är upptagen. Den jag sitter på.


Jag tittar trött på honom, kan inte låta bli att skaka lite på huvudet. Intalar mig själv att vara lite trevlig. Säger; Du kan inte tänka dig sitta nån annanstans? Han snörper på munnen och går därifrån. Jag sitter kvar och stirrar tomt framåt. Tänkte på vad som hände egentligen. Rycker på axlarna och så faller jag i sömn igen.

Mötet idag fortlöpte bra. Många roliga saker vi beslutade om och det ska bli spännande att se vad som händer framöver. Vi slutade lite tidigare än tänkt och för min del var det bara raka vägen hem. Nu ska jag slappa några timmar i soffan och bara vara. Ännu en intensiv vecka som ska komma. Så intensivt att man knappt hinner träffa tjejen på hela veckan. Och då är det mycket.