Gamla ordskelett i garderoben
Men man hittar också de där små guldkornen som man hade glömt bort och blir nästa barslig förtjust över att man får återse dem igen. Som det där printade mailkonversationen jag och sambon hade innan vi blev ihop. Hon hade sparat alla mail vi hade skickat till varandra efter den där kvällen på Björnstugan och printat ut det till ett häfte.
Jag kommer ihåg hur man satt på datorn det första man gjorde när man kom hem för att se ifall hon hade skickat mail och hur glad man blev när man såg att det hade kommit ett. Hur man försökte formulera så charmigt och bra marknadsföringmässigt som möjligt. Fast med drygt tre och ett halvt år senare kan man nu sitta och fullständigt skämmas över dem ordval man tog.
Jag menar, jag avslutade ett mail med "kramelikram"..... Åh, herregud. Det ryser ända in märgen av skam! Eller det här; Kramar i stora lass! Jag blir alldeles varm av genans. Det är ju bara ren tur att vi blev ihop, inser jag nu i efterhand.....
Kartonger, kartonger, kartonger...
Men lite annat har vi hunnit med också. Vi har besökt P och gratulerat honom på hans födelsedag. Vi har hämtat mat på Shanghai och ätit hemma i vårt flyttkartongsbelamrade hem. Och idag ska vi flytta över dem första kartongerna till vårt nya hem, så vi får plats med ännu fler kartonger här. Det första jag ser på morgonen när jag kliver upp från sängen är kartonger. Det första jag ser ser när jag går ut från toaletten är kartonger.
Kartonger, kartonger, kartonger.
Jag tror att jag snart kommer att drömma om kartonger.
Reflektion över vänskap
En vän skrev ett väldigt tänkvärt inlägg om vad vänskap är för något och vilka kriterier som bör uppfyllas. Jag håller med om det mesta och började själv reflektera över kring det ämnet.
Jag tror att om alla frågar sig själv och svarar brutalt ärligt om hur många riktigt goda vänner man har, så svarar man förmodligen i dem flesta fall, väldigt få. Man kan känna många, men man känner väldig få.
Om jag blickar på mig själv och analyserar de människor jag har umgåtts med under min tid, så är det väldigt periodartad. Grundskoletiden, Hisus-tiden, gymnasietiden, UH-tiden, Örebro-tiden. För varje period så umgicks jag med ett visst antal människor och byggde starka vänskapsband. Trodde jag.
För många umgås jag inte med längre. Inte av konflikter eller att vi växte ifrån varandra, utan att vi tappade bort den gemensamma plattformen vi hade. Utan gemensam plattform, så krävs det en mycket starkare vänskapsband utöver det vanliga Hej, hur'e läget och ska vi ta en öl ikväll? Visst, krockar vi på varandra så blir det säkert ett litet glädjetjut och en kram. Vi pratar med varandra om hur allt är och vad som ska hända. Men vi träffas inte av egna initiativ.
Med några få så är det så. Med några pratar man med av eget intresse. Vissa mer sällan än andra, men man känner att det finns en solid vänskap som har byggts under flera år och överlevt olika tidsperioder. Tilliten man måste känna för varandra. Att veta att jag kan lita på vännen fullt ut och känna tvärtom också.
Just nu så står jag inför en ny period. Jag kommer att ha ett betydligt mer begränsat tidsutrymme dem närmaste åren och den tanken oroar mig lite grann. Med vilka kommer det bli en fortsatt stark regelbunden kontakt? Med vilka kommer det bli mer sporadisk? Sånt är faktiskt omöjligt att svara på. Av egen erfarenhet kan det visa sig vara helt annat än vad man trodde från början. De jag inte tyckte om från början, visade sig vara riktiga bra vänner längre fram.
Det är förmodligen så man ska göra om man vill bygga upp en bra vänskap med mig. Ge mig ett dåligt första intryck. Då kan det bli någonting.
Nytt träningsställe?
Jag har således några kriterier när jag ska välja ett nytt ställe.
1. Variation. Det ska finnas olika saker att göra, som styrketräing, spinning, boxercise. Alltså går det ruffiga gymet bort.
2. Bra läge. Det ska vara mellan jobbet och hemmet, inte någon omväg. Alltså går universitetsgymet bort.
3. Ekonomiskt. Ok att det kostar, men det får inte vara orimligt. Alltså går Njoy bort.
Det finns dock ett ställe som motsvarar alla dessa kriterier och det är Friskis&Svettis....
Alltså, när man nämner Friskis&Svettis så tänker jag äldre damer som gör äppelplockarrörelser i gemensam takt. Jag tänker morsan som gick på Skakis. Det är inte riktigt jag, om man säger så. Men jag måste sluta med att vara sådär löjlig trendängslig. Att tycka att det inte är tillräckligt kredd att träna på ett ställe där man lika gärna krockar på sina äldre medarbetare som tycker att det är så trevligt att jag är där.
Fast, långt inne. Långt långt härinne, så tar det emot lite. Och jag kommer dra mig i det längsta att öppet säga att jag tränar på Friskis&Svettis. Löjligt, jag vet. Men kan inte hjälpa det..
Mycket att tänka på
Om en vecka ska vi flytta. Det är mycket som ska göras. Det vanliga - flytta över el, telefon, bredband, kolla upp med abonnemang och så vidare und so weiter. Förhandlingar med flyttfirman om tider och bohag. Försöka få tag på hyresvärden så jag kan få nycklarna. Kolla med sambons uthyrda etta och diskutera vilka saker som ska tas med eller inte.
Det blir några helger i rad av såna här saker. Tuff höst. Verkligen.
Här lyser (jaja) flitens lampa....
Och om måluppfyllelse, resurser, undervisning und so weiter.
Sen ett möte om arbetet med mobbinggruppen.
Det som återstår nu är planeringen av själva undervisningen. Ska ha en genomgångskoll på två grupper om en moment vi har arbetat med dem sista veckorna. Det går inte så bra just nu. Sitter bara och längtar efter att komma hem, äta något gott och sova. Åh, sova!
Men, nej, nu ska jag försöka komma fram till en bra fråga om kemisk vittring.
Kanske Vad är kemisk vittring? skulle funka?
Välj rätt öknamn!
Jag är naturligtvis väldigt upprörd över detta.
Jag menar, om man överhuvudtaget ska kalla mig vid ett tjejnamn, så är ju Tobbelina mycket roligare namn att kalla mig för....
Smartboard är kul!
Vi var ute och flög i världen med Google Earth. Ett väldigt roligt program. Vi avslutade med att stanna på favoritplatsen Råsunda Stadion i Solna.
Snart ska jag iväg och donera plasma. Om några timmar så är det dags för ultraljud igen och än så länge har vi (hon) inte bestämt oss om vi (jag) vill veta eller inte.
Inte den bästa lektionen ever, precis......
Det gick som förväntat. Missade kopplingar, sa fel och det slutade nästan med att skolan brann ner, men bara nästan. Så de fick sluta lite tidigare mot att få ett rejält läxförhör i slutet av veckan istället. Så gör en äkta pedagog!
Nu hem och sova lite...
Tillbaks i Örebro
En lång bilresa hem och runt två på natten kunde jag krama kudden hemma. Det kändes som man hade precis gjort det när larmet kom igång på morgonen. Man var inte en vacker syn på morgonen när man kom till jobbet. Försöker avverka mina lektioner med visst kvalite, så fort den sista är klar så cyklar jag hem och tar igen lite förlorad sömn....
Så kan det gå....
Det har sänkt mitt festhumör en smula, men förhoppningsvis ska det bli bättre efter en kopp kaffe, renande dusch, lite tippande, fotboll, sambon kommer tillbaks från sitt jobb och en emotsedd trevlig kväll!
Uppdelade ekonomiska roller
I eftermiddag kommer några hit för att värma upp sig inför middagen/festen ikväll. Sen åker vi till knivsöder där middag/fest-lokalen ligger. Det har varit väldigt lite information om vilka som ska dit. Väldigt bra strategi för att höja upp pulsen inför arrangemanget. Spännande att se vilka som är där.
Två dagar kvar. Snart smäller det.
Framme i Stockholm
Resan hit gick bra. Körde bil hela vägen och fick då göra en omväg via Flen för att hämta upp sambon. Hann med att köra inne i Stockholm centrum för första gången. Det var kul! Man fick vara skärpt hela tiden. Lite skillnad mot att köra i Örebro centrum.
Men det är skönt att vara framme. Smutta på whiskyn och bara koppla av.
Nu drar jag till Flen
Bilder på mina nya jeans och småplock av helgen kommer.
Jeansinköp
Nuförtiden när jag köper jeans, så spenderar jag pengarna på råjeans. Alltså, såna som inte har förbehandlats eller förslitits när de säljs. Man ska undvika att tvätta dem så långt det är möjligt för att få fram en säregen slitning som framhävs efter man har tvättat dem.
Jag har stått ut med mina ett år gamla jeans utan att tvätta dem en enda gång. Nu ska det tvättas nästa vecka. Det blir en nagelbitande fars att se hur det slutar. Har dåliga erfarenheter av att tvätta råjeans. Det slutade med stentvättlook som jag avskyr ända från tårna.
Så jag behövde ett nytt projekt. Så jag besökte Entertainment för att testa några par. Vill ha hyfsat slimmade och raka, men ingen korvstoppningslook. Några par var nästan helt omöjliga att få på, några andra var inte jag och när expediten föreslog en Nudie, så var jag lite tveksam. Har inga goda erfarenheter av Nudies, och lite fördomar har jag också mot dem.
Men de satt som ett smäck och jag fick bitchslappa mig själv för att påminna mig att jag är faktiskt 30 år och måste sluta med att märkesdiskriminera. Så jag slog till med mitt nya jeansprojekt och år det organic och måste ge mig en klapp på axeln för att jeansen är miljövänliga. Iallafall så stod det "organic" och det måste ju ur miljösynpunkt vara bra!
Dagens fotbollsnyhet
Hårda bud.
Vi pratar ändå om en man som lyckades föra sitt lag till två raka ligatitlar med ett ihopköpt lag. Det är en prestation. Man kan tycka vad man vill om Mourinho. Han är arrogant och självsäker, men han hade faktiskt fog för det. Jag skulle också vara rätt så kaxig om jag hade vunnit Champions league med en portugisisk klubb, (portugisisk!), några ligatitlar och göra anspråk på att vinna varenda turnering man ställer upp på.
Men så har man en rysk oljemiljardär som verkar tro att det hela är Football Manager. Värvar sina egna favoritspelare och tvingar Mourinho att använda dem. Schevchenko till exempel. Jag har hela tiden påstått att tids nog kommer den här ryska oljemiljardsbubblan att spricka och då sjunker det stenrakt neråt.
Nu börjar det spricka. Tror inte att det finns nån annan tränare som passar så bra in i den här mentalitetstänket med Chelsea som Mourinho. Kanske Norling då, men risken är nog inte så stor.
Men, men. Bara bra för Liverpool att Chelseabubblan spricker. Dags att satsa på att vinna ligan nu då.
Bestämt mig
Har bestämt oss för flyttfirma, speciellt som en stackare kommenterade och bönföll för sin kropp.
Dags att knoppa.
Föräldramöte i Tjotahejti
Dessutom ska jag också försöka hinna med att hälsa på ett föräldramöte för en årskurs och mest bara presentera mig själv. Det är bra för föräldrarna att få ett ansikte, så att de vet vem de ska prata med när de vill ifrågasätta mina metoder, betygsättning eller varför jag inte tycker om Djurgården.
Det enda problemet är att föräldramötet är i Ånnaboda, ett håla några mil utanför Örebro. Fråga inte mig varför. Det är således inte ett ställe att cykla till och förhoppningsvis hinner jag ta bilen när sambon kommer hem för att åka ut dit. Kommer hon sent, så är det inget jag sörjer för.
Flyttfirma eller ej?
Därför har jag skickat lite förfrågningar till olika flyttfirmor och alla ligger på samma kostnad. 975 spänn per löpande timme. Det är ganska saftigt, men med tanke på framtida diverse sjukhuskostnader för bruten rygg, ömmande leder och sjukskrivningar, så kanske det är värt det.
Olidligt spännande
2 Elfsborg 21 9 8 4 34-23 35
3 AIK 21 10 5 6 29-23 35
4 IFK Göteborg 21 9 7 5 36-23 34
5 Kalmar FF 21 10 3 8 31-29 33
6 Halmstad 21 9 6 6 30-28 33
Fy fan. Det är sånt här som tar ordentligt på hjärtat. Fem olidliga omgångar kvar. Det här snacket om att ha "lätta" matcher kvar, det kan man lika gärna sluta med. I stort sett varenda lag har något att spela för, och det är bara att se hur det gick för Djurgården och dem där tre "givna" poängen i den senaste omgången. Varenda poäng blir så viktig. Till och med målskillnaden kan fälla avgörandet.
Fy fan.....
God inredningssmak?
Idag ringde hyresvärden och berättade att han hade gjort sin besiktning. Var förberedd på det värsta, men han hälsade glatt att det såg väldigt fint ut och inga anmärkningar hade skrivits in.
När jag tänker bakåt, så vet jag att mina kompisar tyckte att det såg mycket bättre ut när sambon hade flyttat in och fixat lite efter sin egen smak. Även min familj uppskattade ansiktslyftningen.
Det här bådar ju inte så gott för vårt framtida längenhetsprojekt. Nu kommer hon argumentera med dessa åsikter och mena att hon borde bestämma hur det ska inredas i vår nya lägenhet. Får hon som hon vill fullt ut, så ska jag nog bara vara tyst och hålla med.
Men det tänker jag inte göra!
Jag ska minsann stå på jämställdhetens barrikader och flagga för min rätt att säga till om inredningen i lägenheten. Jag ska kräva kromade stommar! Spotlights! Bardisk med alkoholmärkt spegel! Fotbollshalsdukar! Takfläkt! Lavalampor!
Min oslagbara goda smak kommer göra succé, så fort min sambo förstår storheten i mina inredningsförslag.
Tigerbalsam är skiten!
Det svider duktigt, kan jag tala om.
Klart att det ska kännas när man har tränat!
Ett litet tolkningsfel
Ett buslarm, således.
Som alltid vid ett brandlarm samlas alla i aulan för att få information av ledningen om vad som har hänt. En pratar och en annan ställde upp som tolk. Med så här kort varsel, skulle det vara omöjligt att få, så man fick helt enkelt göra det bästa av situationen. Alla samlades, lärarna försökte med stora svettfläckar under armarna organisera eleverna att sätta sig och delegerade stolar som liv stod på spel.
Där berättar man om vad som hade hänt och att man kommer undersöka vem som har tryckt. Notan kommer att bli på fyra till fem tusen. Personen, som tolkade, tecknade fyra,fem tusen, vilket många förstod det som 45 000. Mina elever tittade på mig med stora ögon och frågade efteråt om det var sant, 45 000!? Jag förklarade att det måste vara tolkningsfel, att det inte var så stora summor, men att pröjsa 4 till 5000 skulle nog ändå svida ordentligt i fickan.
Där ser man vad ett litet tolkningsfel kan betyda. Där ser man också att behover är stort med riktiga tolkar och att det skulle underlätta oerhört med att ha egna anställda tolkar. Men det är klart, vi har ju inte råd ifall man ska finansiera massa buslarm istället.
Helgen i korthet
Fredag: Utgång och några öl.
Lördag: Fotbollsbesvikelse, La Pampas och Shrek 3.
Söndag: Slapparsöndag.
En till blogg
Kan bara säga att jag har alltid haft problem med att göra två saker samtidigt, och även så att skriva i två olika bloggar samtidigt. Det hände när jag hade min privata festblogg i samband med 30-årsdagen. Det skulle vara inlägg varje dag, men det blev väl typ 10 stycken på fyra månader.
Men nu har ju jag lite mer drivkraft och piska i form av min sambo att skriva lite mer i den andra bloggen. Och jag försöker. Jag verkligen försöker. Men det är inte lätt att skriva i två olika bloggar samtidigt.
Skitsvårt.
Om ni har lite tid över så kan ni läsa den.
Långdragen dag
Kvar på jobbet. En intensiv kort dag ska nu följas upp med mindre intensivt jobb med att registrera nyinkomna läroböcker. Vill bli av med det innan helgen. Så man kan koppla av och bara tänka på lektionerna nästa vecka. Sen vet jag inte riktigt vad som händer för kvällen. Troligtvis hemgång, hyra en dålig film och somna på soffan.
Den ultimata fredagskvällen.
Hämnas med böcker
Jaha?
Två minuter senare fick jag ett till mail där chefen rubricerade det med missförstånd. Skönt, tänkte jag, tills jag fick läsa att man hade bara glömt säga till mig innan och hoppades att det var ok. Till storyn ska det också sägas att chefen svängde förbi mitt arbetsrum igår och grymtade lite över bokbeställningen. Så jag känner att det här är en komplott och att jag helt enkelt får svälja det här och maila; absolut, självklart kan jag ta det här!
Men hämnden kvarstår. Ska beställa ännu mera böcker bara för att visa vart skåpet ska stå!
Tecken på att jag är trött
Istället vred jag bara huvudet mot olycksplatsen. Såg bedrövelsen. Ryckte urskuldande med axlarna och fortsatte sen med diskussionen.
Mitt framtida älskade jag
Hade tänkt träna idag efter jobbet, men som vanligt orkar jag inte. Har varit så de senaste två veckorna. Inte bra! Det får bli så här pajsigt den här veckan också, men nästa vecka ska jag tammefan vara stenhård.
Fyra pass i veckan, äta ordentligt, vara en sån där hurtig människa som alla hatar. Så ska jag bli!
Höga krav
Det var frågor av personlig karaktär om eleverna. Jag har bara haft dem i tre veckor, så jag var ganska nöjd med att jag prickade fem av sex frågor. Ändå gav de mig IG! Horribelt! Jag är oerhört upprörd över detta och samtidigt belåten med att det inte är de som bestämmer betygskriterierna för skolämnena, för då hade "Kunskapssverige" legat riktigt risigt till.
Två miljarder extra till skolan. Pffft, säg 20 istället så det blir lite fart på det hela....
Muntligt blodbad
Har inte fått in snitsen än, så det händer titt som tätt att jag råkar skära in i tandköttet och blodflöde uppstår. Så varje kväll blir det ett muntligt blodbad vid handfatet.
Ser faktiskt hemskt ut. Som en censurerad scen av Seven....
Utbildning i hur man sågar en domare
http://www.youtube.com/watch?v=woWqSmichOo&watch_response
Jag först! Jag först!
Kollade i förmiddags snabbt vad för lunch skulle serveras idag och ett leende spred sig snabbt över mitt stressade ansikte. Tacobuffé. Med skolans definition av buffé så innebär det två burritos, två tacoskal och resterna av köttfärssås, men ändå.
Det var bara att avsluta lektionen några minuter tidigare före lunch, stressa sig före eleverna och hävda sin förtur i kön med att man hade ett möte om några minuter. Det funkade inte, så jag fick använda mina berömda sylvassa armbågar för att baxa till mig så mycket mat som möjligt.
Eftermiddagslektionerna avklarade och om en timme ska jag till blodcentralen för att donera vätska. Alltså, plasma. Jag kommer vara toktrött ikväll. Bara jag klarar av att se House och sen kan jag lägga mig.
Imorgon ska jag och en klass besöka tingsrätten och delta på ett autentiskt mål. Har gjort det några gånger tidigare och jag kan fortfarande känna ett styng av empati till dem stackarna som har blivit åtalade och få genomgå en rättegång, att ett gäng nyfikna elever och deras hyssjande lärare glor på dem som ett djur i bur.
Men det går över snabbt när man får höra vad dem har gjort. Då får man faktiskt skylla sig själv om man kört rattfull, misshandlat eller tagit en klänning från en provhytt. (Sant, dessutom var det en man som var åtalad. Gissa hur spekulationerna var i klassen efteråt!)
Men nu en stärkande kopp kaffe innan donationen!
Man är en idiot
För att man betalar drygt 900 spänn för att gå till tandläkaren. Undersökning och lite borrande för att ta bort tandsten. Och hon var inte varsam med borrandet heller. Det var nästan så att jag ville slita ur borren och vråla att det räcker nu. Fast då hade man väl borrat upp halva kinden, så jag knöt nävarna och försökte tänka på trevligare saker än tandläkarborr. Som äta likmaskar eller att någon nyper min bröstvårta riktigt hårt.
Nämnde jag förresten att tandläkartiden var halv åtta på morgonen? Onekligen en bra start på dagen.
Allt detta härliga avslutades med bannor och förmaningar om tandtråd och mjukare tandborste. Till sist frågade man om jag ville komma tillbaka om ett eller två år.
Det krävdes inte så lång betänketid för det.........
Jomen, det var väl ok....
Zlatan!!
Hade tippat några mtacher och allt gick åt helvete. Ett par matcher prickades in, men det hjälper ju inte om man spikade Spanien som en säker tvåa. Fast för Sveriges skull är jag glad för det, trots plånkans protester.
En lugn dag att se fram emot. Lite gott käk, promenad ute och förhoppningsvis inget regn ska ösa ner. Vi tänkte också satsa på bion för andra gången. Kanske ska dit lite tidigare än förra gången. 10 minuter kvar tills filmen skulle börja och det var domedagsköer till biljettkassan.
Nu, söndagslunch - bacon, råstekt potatis och stekta ägg. Där fick du, Anna Skipper!
Danskjävlar!
Igår gick vi till filmstaden för att kolla på bio. Köerna ringlade ut till ingången och filmen skulle börja om tio minuter. Ingen idé tänkte vi. Hyrde några filmer och satsade på en myskväll istället.
Idag gick vi en runda i stan för att kolla lite kläder. Vi skulle sen till sjukhuset för att hälsa på en vän, men ett ösregn av Guds nåde ändrade planer och vi fick rusa hemåt i blötdränkta kläder. Byta om till torra kläder, en kopp kaffe och man mådde som en människa igen.
Ikväll blir det spännande. Matchen mellan Sverige och Danmark kan bli hur oviss som helst. Förhoppningsvis inte med samma slut som i somras. Det var knas...
Research
Att sambon är gravid är väldigt omvälvande för både henne och mig. Vi behöver veta mer. Skaffa oss kunskaper. Researcha om vad som komma skall. Därför går vi på bio ikväll och kollar "På smällen".
So-spenderare...
Notan slutade på 25 000.
Hehe.
Det här ska jag nog inte ta upp på lönesamtalet...
Varför Wilton!?
Vafan, hade inte transferfönstret stängt? Första reaktionen var ju en storm av besvikelse, men efter att ha sansat sig med att gå runt i arbetsrummet spottandes och fräsanden och lite nedrivande av papper, så kan man faktiskt tänka sig att det kan nog gå ändå.
Vi har fortfarande två superanfallare kvar.
Vi har kvar Dulee - det hade varit mycket värre om han hade gått vid den här tidpunkten.
Det verkar som vi får sjukt mycket betalt för honom. Bättre lösning än Brajen vars alla spelare går ut som bosmanfall.
Det kan nog ordna sig. Det kan faktiskt det.
Det har varit en kul tid med Wilton. Det har rivits många av mina dyrbara hårtestar över hans egotrippade spel från tid till tid, men hans mål har alltid varit fantastiska. Frisparksmålet mot Göteborg i våras till exempel. Intervjuerna med honom och hans svar på knackig svenska har varit en njutning att titta på.
Tack för allt, Wilton!
Mumsfillibabba för grillad korv!
Sen var det tokcykla hem för att se på Heroes. Har sett ett par avsnitt på Canal+, men då har jag inte fattat nånting. Det är en sån serie som man måste följa för att inte tappa bort sig. Ska försöka. Annars får man väl fixa boxen som vanligt.
Nu är det sängdags ifall man ska komma i tid imorgon.
Snart High score...
Sen vi blev två som bodde i ettan, så har vi funderat fram och tillbaka om att flytta till en större lägenhet. Diskussionerna tog sig till en ny nivå när vi fick reda på att vi skulle bli tre längre fram. Jag trivs med ettan och undrade om inte det skulle gå att flytta dubbelsängen in till väggen på sovalkoven, så skulle det nog säkert få plats med en spjälsäng bredvid.
Min sambo var inte så exalterad över idéen.
Man kan ju tycka att det är bra med en liten planlösning när man har barn. Då tappar man ju aldrig dem ur sikte. Att ständigt ha koll på dem och se direkt ifall det är fara å färde i närheten av dem.
Kan tänka mig att sambon fortfarande inte blir exalterad över den tanken.
Så vi började leta efter en större lägenhet. Först till och med hus, men dem tankarna lade vi åt sidan ganska fort. Till slut fick vi ett napp på en trea i norr. Jag gick på lägenhetsvisning och var ganska nöjd med hur det såg ut. Intresse anmäldes och en vecka senare fick vi besked att vi fick den!
Så här går det undan. Sambo, kommande tillökning, köpt en kombibil och så en trea. Vuxenpoängen bara ramlar in. Bäst att sätta sig ned en stund och hämta andan....
Yes!
Igår kväll fixades det biljetter till AIK-Djurgården som kan bli en ren seriefinal.
Allsvenskan på spel. Två bittra rivaler. Ära, heder och allt sånt där.
24 september smäller det!
Sammelsurium
Ett rent misstag.
Annars är jag ganska slö. Det går bra att gå upp och jobba. Hittills har jag, till allas förvåning, kommit till jobbet en kvart-halvtimme innan arbetstiden klockas igång. Vet inte vad som har hänt. Kanske är det ännu ett steg mot vuxenlivet? Men på eftermiddagarna är jag rätt så seg. Långa dagar med många händelser och situationer. Ska bli jäkligt skönt att åka hem, lägga benen på soffbordet och ta en avkopplande kopp kaffe.
Kanske våga sig på att sova en halvtimme?
Förmodligen inte, då kommer jag bara vara tokvaken fram till ett i natt. Ett glädjeämne är iallafall att House är tillbaka. Älskar hans torra sarkasm. Nu börjar det komma igång med bra tv-serier. House ikväll, Heroes imorgon och så Studio 60 som började för två veckor sen. Säkert nåt mer.
Äh, nu slutar jag svamla och åker hem istället.......
HIF-AIK 1-2
AIK! AIK! AIK! AIK!!!!!
Kommande tillökning
Det blev ett omtumlande ögonblick. Jag satte mig ned, tog ett glas whisky, andades ut och försökte samla tankarna.
För det första så tänkte jag att tidpunkten var inte det bästa. Vi hade ju bokat resa till Thailand i januari. Det skulle knappast bli av. Jag var rätt så tillfreds med livet. Nybliven sambo, hyfsad ekonomi och bra med jobb och vänner. Hur skulle det bli nu?
För det andra så synade jag mig själv. Jag? Farsa? Det matchade inte riktigt min självbild, om man säger så. Stå i hallen, försöka få av ungen i sin bävernylonoverall, undvika att trampa på de blöta fläckarna av ungens kavatskor och bita ihop för att ha missat fotbollsmatchen på grund av att ungen trilskades över att gå hem från dagiset Nyckelpigan fanns inte i mitt femårstänk.
Det dröjde några timmar när jag smälte allt. Eller, jag har fortfarande inte smält någonting, men iallafall så har jag förlikat mig med tanken att gå med barnvagnen i stan och leta efter en herrtoalett som har skötbord om ett år.
Det går inte en dag utan att jag tänker hur allt ska bli. Pojke eller flicka? Namn? Barnsäkra kökslådor? Fräsigaste barnvagnen? Så många frågor. Så mycket att se fram emot.
I fredags gick vi på ultraljud. Och vi fick se en snart 15-veckors unge i sambons mage. Den sparkade med benen som en riktig fotbollsproffs och tog sin hand till munnen. Den rörde sig! Helt jävla fantastiskt! Även om den såg rätt så likt ett rymdmonster. Men då är det ändå mitt rymdmonster.
Fortfarande snurrar tankarna kring allt som ska hända. Men det är bara spännande tankar och jag ser fram emot allt som ska hända. Till och med när jag står i hallen och bara vill bränna upp den där bävernylonoverallen.